Skolmatens historia: Från leverstuvning till kebabgryta

Vad kan skolmaten berätta om Sveriges utveckling? Jämför dagens skolmatsedel med maten som serverades för 30, 50 eller 70 år sedan. Vad är likt och vad har förändrats?

Till dig som är lärare

Lektionsförslag i historia, åk. 4-6

I den här uppgiften tränar eleverna:

  • historisk referensram
  • historiska begrepp
  • källkritik

Uppgiften ska du som lärare givetvis anpassa till dina elever beroende på årskurs, elevernas förkunskaper eller uppgiftens sammanhang. Kopiera texten och länkarna till ett worddokument om du vill redigera lektionen. Låt eleverna resonera och besvara frågorna under din ledning, i helklass eller i grupper. 

I Uppgift 1 utgår eleverna från veckans matsedel och funderar över vilken mat som serveras, varför just den serveras och vad de tycker om den.

I Uppgift 2 jämför eleverna dagens skolmat med en matsedel från 1930. I jämförelsen ska de leta efter saker som är lika över tid, och saker som är olika. Hjälp dem att se vad som visar både kontinuitet och förändring.

Syftet med den källkritiska diskussionen i Uppgift 3 är att se hur källan kan vara både bra och dålig; det beror på vad vi vill veta. Det finns inte några källor som är bra eller dåliga per definition. Däremot kan källorna vara bättre eller sämre på att ge svar på det vi undrar över och vill ta reda på.

Fler lektionsförslag

Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag för årskurs 4-6.

Elevmaterial

1. Nutidsreferenser - skolmaten idag

Ta reda på veckans matsedel. Du kan till exempel leta på skolans hemsida.

Resonera kring följande frågor och motivera dina ståndpunkter:

a) Vilken mat serveras i skolmatsalen? 
b) Hur många rätter kan du välja på varje dag? 
c) Tycker du att maten är allsidig - innehåller maten både kött, fisk och grönsaker?
d) Vilka maträtter tycker du är vanliga eller ovanliga, typiskt svenska eller osvenska? 
e) Vilka utländska influenser kan du hitta i matsedeln?
f) Tycker du att skolmaten verkar påkostad? Eller tycker du att den inte håller tillräckligt god kvalitet?

2. Historisk undersökning

I Stockholmskällan kan du bland annat läsa om skolmatens historia i temat "Stockholm äter".

Besvara följande frågor utifrån informationen på Stockholmskällan:

a) Hur kunde en veckomatsedel se ut i en svensk skola år 1930?
b) På vilka sätt skiljer den sig från dagens veckomatsedel?
- ingredienser?
- variation?
- vanliga eller ovanliga maträtter?
- svenska eller utländska smaker?
Gå tillbaka till frågorna i uppgift 1 och jämför matsedlarna med hjälp av dem.

c) Vad kan respektive matsedel berätta om sin samtid?

Försök att hitta både likheter och skillnader mellan matsedlarna. Det finns till exempel gott om utländska ingredienser i båda matsedlarna (historisk kontinuitet), ändå skiljer de sig åt (historisk förändring).

3. Källkritisk diskussion

Fundera och reflektera över följande frågor:

a) Hur vet vi det vi vet om det som hänt i historien, om det förflutna?
b) Vad lär vi oss av att jämföra två matsedlar från två olika tidsperioder?
c) Ett talesätt lyder: ”Som man frågar får man svar”. Vilka frågor kan vi ställa till det här historiska materialet för att få intressanta svar, så att vi kan lära oss någonting om det förflutna?
d) Kan du ge exempel på frågor som inte är så relevanta i sammanhanget?

Fördjupning

Gör eleverna till historieätare!

Utgå från Stockholmskällans tema-artiklar om mat och skapa fyra till sex tidsepoker/fokusområden. Dela in eleverna i lika många grupper och tilldela varje grupp ett fokusområde. Eleverna får därefter ta reda på vad människor från en eller flera samhällsklasser åt. Vad kan mat, bordsskick och matvanor berätta om respektive tid? Eleverna redovisar sitt arbete antingen som sketch eller i uppsatsform.

Uppdaterad