Barnens rösträtt - Hvarför skola barnen vänta?

Uppgift: Varför ska barnen vänta?

Nu har vuxna haft rösträtt i 100 år. Varför ska inte barn vara med och bestämma hur Sverige styrs? Varför är det vuxna som ska bestämma saker som påverkar barn? Och vem har sagt att man måste ha fyllt just 18 år för att kunna rösta?

Uppgift 1 - Argumentera för barnens rösträtt

Nu ska du argumentera för att barn ska få rösta och vara med och påverka vem som ska styra Sverige.

1. Vilka är dina argument? Titta på listan med argument som människor använde 1902, 1905 och 1912. 
   
   Då diskuterade de vuxna om kvinnor skulle få vara med och rösta, och inte bara män. Du kan använda samma argument - fast byta ut kvinnor och män mot barn och vuxna - eller ändra i dem när du argumenterar för barnens rösträtt.
   
   Du kan också hitta på egna argument.

Argument för att kvinnor ska få rösta, precis som män

• Det är lika viktigt för kvinnor att få bestämma själva som det är för män.
  Frida Stéenhoff 1905, "Hvarför skola kvinnorna vänta?", sidan 4.
  
  
• Det är självklart att det inte bara är män som ska bestämma allting, det tycker de flesta.
  Frida Stéenhoff 1905, "Hvarför skola kvinnorna vänta?", sidan 5.
  
  
• Riksdagen har bestämt att det ska vara lika rösträtt för alla. Varför ska då kvinnorna vänta?
  Frida Stéenhoff 1905, "Hvarför skola kvinnorna vänta?", sidan 6.
  
  
• Den allmänna rösträtten delar inte upp människor efter hur mogna de är. Ingen bryr sig om hur mogna männen är. Varför ska man bry sig om hur mogna kvinnorna är då?
  Frida Stéenhoff 1905, "Hvarför skola kvinnorna vänta?, sidan 6.
  
  
• De som skriver lagar tänker alltid på sitt eget bästa. De som inte är med och skriver lagarna förlorar ju på det.
  Frida Stéenhoff 1905, "Hvarför skola kvinnorna vänta?", sidan 8.
  
  
• Vi som är moderna vill ta över makten från de omoderna. Vi vill nämligen styra världen på ett mänskligare sätt.
  Frida Stéenhoff 1905, "Hvarför skola kvinnorna vänta?", sidan 11.

Argument mot att kvinnor ska få rösta, precis som män

• Om kvinnorna kommer in i riksdagen skulle de bara prata om saker som de själva är intresserade av. Behöver vi verkligen nya idéer i riksdagen?
  Herr Thyrén, "Stora rösträttsdebatter i riksdagen", Stockholms Dagblad 19 maj 1912.
  
  
• Jag tror inte att de flesta kvinnor vill ha rösträtt.
  Herr Ossian Berger, "Stora rösträttsdebatter i riksdagen", Stockholms Dagblad 19 maj 1912.
  
  
• Folket vill inte ha rösträtt. Det är bara tidningarna som skriver om det.
  Fosterländska förbundet, 1902, "Att tänka på innan man lofvar eller beslutar", sidan 5-6.
  
  
• Är det dåligt som det är nu? Nej, tvärtom! Det går jättebra för landet.
  Fosterländska förbundet, 1902, "Att tänka på innan man lofvar eller beslutar", sidan 6.

Uppgift 2 - att använda historien för att argumentera

Diskutera de här frågorna med en klasskompis eller i helklass:

1. Finns det någon likhet mellan debatten om rösträtt för 100 år sedan, och om barns rösträtt idag?
   
   
2. Använde ni några historiska argument i er rösträttsdebatt? 
   Hänvisade ni till exempel till någon historisk händelse?
   
   
3. Är det några av de gamla argumenten i listan som använder historia?
   
   
4. Varför använder vi ofta historiska argument när vi diskuterar?

Uppgift 3 - källkritik

Diskutera de här frågorna med en klasskompis eller i helklass:

1. I listan på argument har vi förenklat citaten lite, för att de var skrivna på väldigt gammaldags svenska.
   
   - Är det ett problem, tycker du? 
   - Hur tar du reda på att vi har översatt dem på rätt sätt?
   
   
2. Herr Thyréns och Ossian Bergers citat kommer från en tidningsartikel. Det är inte de själva som har skrivit artikeln - det gjorde en journalist. Frida Stéenhoff och Fosterländska förbundet skrev sina texter själva.
   
   - Är alla tre källorna lika trovärdiga?
   - Kan vi vara säkra på att herr Thyrén och Ossian Berger menade det som står i artikeln?
   - Spelar det någon roll att vi inte vet namnet på personen eller personerna som skrev Fosterländska förbundets text?

Variant på uppgiften

Dela upp klassen i två delar. Ena halvan ska argumentera för att barn ska ha rösträtt och den andra halvan ska argumentera mot barnens rösträtt.

Arrangera en rösträttsdebatt - låt representanter och argument från de olika sidorna mötas och diskutera tillsammans.

Rösträttens historia

Rösträttens historia i Sverige

För 100 år sedan hade inte alla vuxna människor rösträtt i Sverige. 1866 fick alla män som betalade tillräckligt hög skatt rösta. 1909 ändrades lagen så att nästan alla män fick rösträtt. Men först 1918-1919 ändrades lagen så att alla vuxna kvinnor fick rösta på samma villkor som männen. 1921 hade vi det första riksdagsvalet i Sverige med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Vilken är dagens rösträttsfråga?

Hur ligger det egentligen till idag? Gäller den allmänna och lika rösträtten för alla i Sverige?

Nja. Idag saknar alla barn under 18 år möjligheten att rösta i politiska val. Det innebär att cirka 2,2 miljoner av Sveriges befolkning fortfarande inte får vara med och bestämma vem som ska styra Sverige.

Jag antar att man i framtiden, när den kvinnliga rösträtten blivit införd i Sverige också, kommer att skratta lite åt de olyckskorpar som inte kunde se att detta skulle bli verklighet.

Justitieminister Gustaf Sandström (Liberala Samlingspartiet), 19 maj 1912.
Citatet är något förenklat. Du hittar citatet i källmaterialet "Stora rösträttsdebatter i riksdagen".

Hur kommer människor om 100 år att se på dagens Sverige? Vad kommer att vara skrattretande i deras ögon? Kanske kommer de skratta åt att barn inte får rösta i vår val?

Fler lektionsförslag

Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag för årskurs 4-6.