Tolka en bild
Använd någon av Stockholmskällans över 20 000 bilder som historisk källa! En bildanalys kan anpassas och varieras på många olika sätt och fungerar som ingång till många olika arbetsområden.
Lärarhandledning för:
Till dig som är lärare
Genom att beskriva motivet i en bild och fundera över vad som finns med och varför, kan eleverna använda ett historiskt källmaterial för att lära sig om och förstå historien. I den här uppgiften hittar du förslag på tre olika bilder, men prova gärna att byta ut dem mot andra. Utgå gärna från frågorna för bildanalysen, men formulera om dem eller ändra för att anpassa till situation och elevers olika förutsättningar.
Du hittar historisk kontext och grundläggande beskrivning av bildernas motiv nedan, som stöd för dig när eleverna arbetar med uppgiften.
Uppgift: Bildanalys
- Beskriv bilden – vad ser du?
- Vad gör de olika människorna i bilden? Hur är de klädda? Är det flest
kvinnor eller män i bilden? - Vilka yrken tror du att människorna har? Vad i bilden gör att du får
information om deras yrken? - Vilken samhällsklass tror du att människorna tillhör? Är de arbetare,
bönder, medelklass eller överklass? Tillhör de olika grupper? - Vad ser du i bakgrunden?
- I vilken miljö utspelar sig bilden? Hur kan du se det?
- Vilken tid utspelar sig bilden på? Varför tror du det?
Förslag på alternativt upplägg
För att anpassa för exempelvis språksvaga elever kan du be dem leta efter föremål i bilderna som du själv har formulerat. Använd de fetstilade orden i de beskrivande texterna nedan för att hitta exempel!
Bild nr 1: Kaffebeslaget av Martin Heland (1799)
Konstnären Martin Rudolf Heland levde 1765-1814. Han målade tavlan
Kaffebeslaget 1799. Det året blev det förbjudet att dricka kaffe i Sverige. Nu ska du göra en bildanalys av målningen, och sedan fundera över vad tavlan berättar för historia.
Det var förbjudet att dricka kaffe i Sverige, flera gånger under 1700-talet. 1756 förbjöd riksdagen import av kaffe. Den gången var det bondeståndet som drev på ett förbud, lite som ett straff för att det hade blivit förbjudet att bränna eget brännvin för husbehov. Senare hävdes förbudet och ersattes av höga importtullar istället. Genom att lägga höga skatter på varor som Sverige importerade från andra länder blev de dyrare att köpa här. På så sätt hoppades riksdagen och regeringen att färre skulle köpa dem.
Under 1700-talet hade Sverige och många andra länder ofta en protektionistisk politik. Rent nationalekonomiskt gick det ut på att importera så lite som möjligt och exportera så mycket som möjligt. På så sätt hoppades myndigheterna att mer pengar skulle stanna kvar i landet, och att Sverige skulle bli rikare. Ett sätt att importera färre varor, var att förbjuda dem. Överflödsförordningarna var regler som begränsade användningen av lyxprodukter som många gånger inte gick att tillverka med inhemska råvaror. Hit hörde kaffet. På 1790-talet har vi lämnat frihetstiden, men den ekonomiska politiken är sig lik. Sverige förbjöd kaffe 1794-1796 och 1799-1802.
1799 målade konstnären Martin Rudolf Heland Kaffebeslaget. Lagens hantlangare överraskar ett sällskap med damer som skyndar sig att försöka dölja att de suttit och druckit kaffe och spelat kort. En kvinna bär undan hela bordet, och både mjölkkannans innehåll och spelkorten far åt alla håll. En annan av kvinnorna sörplar ur den sista skvätten kaffe och rör sig ut ur rummet med brickan. Kvinnan i den gröna klänningen försöker gömma kaffekannan i sina kläder och den vitklädda kvinnan med hatt verkar försöka stoppa eller uppehålla männen som klampat in i deras kaffekalas. På kakelugnens hylla mellan dem står kaffekvarnen framme.
Den kortare av herrarna har en brun peruk över sitt gråa hår. De av damerna som har hatten på inomhus är troligtvis på besök – då var det vanligt att behålla huvudbonaden på. Klänningarna har hög midja och modellen är typisk för sekelskiftet 1800.
Bild nr 2: Vy över Slussen av Carl August Tholander (1898)
Konstnären Carl August Tholander levde 1828-1910. Han målade tavlan
Vy över Slussen 1898. Carl August Tholander föddes och dog i Kristianstad, men utbildade sig till konstnär i Stockholm i mitten av 1800-talet. Efter att ha rest runt i Europa slog han sig ned i Ryssland under många år, där han arbetade som porträttmålare och bildlärare på gymnasiet. 1898-1899 bodde han i Stockholm.
Vy över Slussen är målad ur fågelperspektiv; kanske har konstnären stått i ett fönster på andra eller tredje våningen på Peter Myndes Backe. Längst nere till vänster syns konstnärens signatur, målad i rött: Ett stort "A" med ett "tak" över, som om ett "T" stod där bakom.
En del av byggnaderna på målningen finns fortfarande kvar: Huset med rött plåttak till vänster är Södra stadshuset, där Stockholms stadsmuseum har sina lokaler idag. Då var det bland annat domstol i huset. Kyrktornet som sticker upp i mitten av bilden är Tyska kyrkan i Gamla stan. Till höger om kyrkan ligger Räntmästarhuset, i korsningen Slussplan-Skeppsbron. I grönskan längst till höger syns Amiralitetshuset och Skeppsholmskyrkan, nuvarande Eric Ericson-hallen. Allra längst bort i bild skymtar en rad med ljusa, färgglada byggnader. Det är den då nybyggda Strandvägen.
Andra byggnader är rivna sedan länge. Det stora huset mitt i bilden låg på Brunnsbacken, en förlängning av Hornsgatan som inte finns kvar. Huset revs på 1930-talet när gamla Slussen byggdes. I det huset låg restaurang Pelikan ett tag.
Det är många människor i rörelse i målningen. Närmast oss syns flera barn som tittar ner mot ångloket - en flicka som blir dragen i håret av en pojke, och två pojkar som ligger uppe på muren eller balustraden ner mot järnvägsspåren och parken på Ryssgården. En kvinna i hatt och blus med stora puffärmar står intill. Nere i parken är det också människor, en man i uniform och med en röd flagga i handen står mellan järnvägsspåret och Södra Stadshusets innergård. De flesta på bilden går till fots, men en soldat i blå uniform och med pickelhuva rider på en häst nere till höger. En pojke springer rakt ut i gatan strax bakom, och en bit längre fram kan vi urskilja en dam med stor hatt till exempel.
Det är gott om fordon också - typiska för tiden runt sekelskiftet 1900: Ett ånglok som kör rakt emot oss, en ångspårvagn uppe på bron, flera ekipage med häst och vagn - både en täckt vagn dragen av två hästar nere till höger som möter en öppen vagn för last. Uppe på Brunnsbacken, ovanför tunnelöppningen ser vi en öppen landå. I gatan ner mot Skeppsbron kan vi skymta spårvagnsspåren. Längs kajen och på Saltsjön till höger syns många båtar - både segelbåtar, ångbåtar och roddbåtar. Det finns inte någon bil eller annat bensindrivet fordon i bilden. Fullt realistiskt då det var en mycket ovanlig syn före sekelskiftet 1900.
Mitt i målningen och långt nere till höger syns den svenska flaggan med unionsmärket. I luften ovanför byggnaderna i bildens mitt syns tunna telefonledningar som fäster i en grind på taket. Över det röda plåttaket till vänster syns elledningar. Både elektricitet och telefon var under stark utbyggnad i Stockholm vid den här tiden. Industrialiseringen pågår för fullt, med gott om teknik på frammarsch.
Bild nr 3: Blodbadet på Gustav Adolfs torg, foto av Axel Malmström (5 juni 1917)
I början av juni 1917 demonstrerade tiotusentals arbetare på Gustav Adolfs torg över det rådande nödläget i landet. Våren 1917 tog maten slut på många håll; dels för att skördarna hade varit dåliga året innan, dels för att första världskriget gjorde det svårt att handla med andra länder, men också för att Sverige trots det exporterade mat till Tyskland. Men människor protesterade också mot ojämlikhet i samhället och för allmän och lika rösträtt och demokratiska reformer.
Fotografen Axel Malmström var på plats. Han arbetade som nyhetsfotograf för tidningen Social-Demokraten vid den här tiden.
Demonstrationen var till en början lugn men när ridande poliser anföll arbetarna med dragna värjor bröt våldsamheter ut. På bilden ser vi den socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting mellan poliser till häst i mitten av fotografiet (mannen med hatt, käpp och mustascher). Han var på plats och försökte lugna demonstranterna, men lyckades inte. Polisen ger honom skydd så att han kan ta sig från platsen.
Vi ser poliserna rida fram mot demonstrationståget. Ett led med gående människor skymtar bakom hästarna, och till vänster syns människor som fallit till marken. Detaljerna är oskarpa på grund av att motivet rörde sig när fotografen tryckte av.
Huset i bakgrunden är Arvfurstens palats. Där har utrikesdepartementet sina lokaler sedan 1906, och vi ser människor i fönstren som tittar ut över torget, demonstrationståget och de ridande poliserna.
