Dekorativ illustration: Två fotografier på byggnad av tegel
Stockholms stadshus, 1924 respektive 1936. Foto: Gustaf W:son Cronquist, Stadsmuseet i Stockholm.

Skriv ett reportage från Stadshuset

I ett klassiskt reportage kombinerar du bild och text till en intressant artikel. Ett porträtt med ord som berättar om Stockholms stadshus.

Lärarhandledning för:

Träna eleverna i att skriva ett reportage om Stadshuset, där de porträtterar huset, platsen, verksamheten eller människorna som arbetar där. I reportaget kombinerar eleverna text och bild för att teckna sitt porträtt av Stadshuset. Uppgiften är tänkt att genomföras efter att klassen har besökt Stadshuset, men går också att göra med hjälp av bilder och information som finns tillgänglig på Stockholmskällan.

Du kan kopiera in texten från den här sidan i ett worddokument och skriva ut den, eller arbeta efter informationen direkt här på sidan. Om du väljer att låta eleverna jobba digitalt, är många av bilderna i Stockholmskällan fria att använda. Du hittar användarrättigheterna under rubriken "Rättigheter" som finns på sidan där respektive bild presenteras.

En variant på uppgiften är att låta eleverna spela in poddavsnitt där de pratar om huset, platsen och verksamheten istället.

Bakgrund: Stockholms stadshus - fyllt av symbolik

Stockholms stadshus byggdes mellan 1911 och 1923. Det är en byggnad som är rik på symboler. Dels är det en symbol för makten. Här har politikerna i Stockholms kommunfullmäktige sina möten en gång i månaden, och kommunstyrelsen med alla borgarråden har sina kontor här. Det är också många tjänstepersoner som arbetar i stadens förvaltning och administration som jobbar i huset.

Stadshuset är också en symbol för hela Sverige. Det är en av de mest kända byggnaderna i landet. Utländska turister känner ofta igen Stadshuset eftersom Nobelbanketten äger rum här.

Arkitekten som ritade Stockholms stadshus hette Ragnar Östberg. Han ville att Stadshuset skulle vara fullt av symboler, för bland annat Stockholms och Sveriges historia och geografi. Om du går på en guidad visning i Stadshuset kommer guiderna att visa dig många exempel på detta! Här är några:

  • stengolvet i vestibulen där ingången från borgargården ligger, har Sveriges nationalsymbol, de tre kronorna, som motiv.
  • de tre gyllene kronorna finns också på tornet bland annat. Dessutom hade det gamla slottet Tre kronor också ett torn med tre kronor på.
  • pelargångarna i den stora salen Blå hallen ser ut som ett torg och fasaden till ett palats i Italien under renässansen på 1400-talet.
  • stengolvet i Blå hallen har en färg som ska påminna om vattenytan på en sjö eller ett hav.
  • dörrhandtag och lampor i Stadshuset är formade som snäckor eller delfiner för att symbolisera att Stockholm är en stad vid vattnet.
  • tegelstenarna i fasaden är tillverkade i exakt samma storlek som teglet i det gamla nerbrunna slottet Tre kronor.
  • i ingången från tornet finns De hundrades valv. I taket finns 100 valvbågar, en för varje person i kommunfullmäktige.
  • de röda gardinerna i Rådssalen har mönster som föreställer Stockholms stads äldsta symbol, ett sigill med två torn på. I Rådssalen har Stockholms kommunfullmäktige sina möten.
  • Gyllene salen är alla väggar täckta av mosaik, små glasbitar med ett tunt lager guld inuti. Konstnären Einar Forseth gjorde scener och porträtt av historiska personer och händelser med mosaiken. På en vägg sitter Mälardrottningen med Stadshuset i sitt knä. Hon symboliserar hela Stockholm.

Läs mer om Stockholms stadshus historia i temaartikeln Stadshuset Stadshuset.png

Till dig som är elev

Du ska skriva ett reportage om Stockholms stadshus. Ett reportage kombinerar text och bild för att berätta om platsen, huset, verksamheten eller människor som jobbar där. 

1. Förbered ditt reportage

Innan du börjar skriva behöver du lära känna Stadshuset.

  1. Förbered dig genom att undersöka Stadshuset. Använd bilderna och ritningarna på Stockholmskällan och läs artikeln "Stadshuset" här ovanför. Kanske kan du besöka huset också.
  2. Välj vinkel för ditt reportage.
    - Vill du skriva om hela byggnaden eller bara detaljer?
    - Vill du fokusera på husets historia, eller på den politiska verksamhet som bedrivs där?
    - Vill du fokusera på några personer som jobbar där, och som du kan intervjua? 

2. Börja skriva

Det går att skriva texten först och sedan välja bilder som illustrerar reportaget. Du kan också välja några bilder från början som du vet att du vill använda. I så fall kan du skriva din text så att bilderna passar in i reportaget.

  1. Miljöbeskrivningar är viktiga i ett reportage! Måla upp en beskrivning med ord. Använd alla sinnen för att beskriva både hur det ser ut, luktar, låter eller känns!
  2. Personligt berättande är också viktigt. Du blir läsarens kompis, och det är genom dig den personen ser Stadshuset. Det är helt okej att du använder jag-form när du skriver, men kom ihåg att det ska handla om Stadshuset och inte om dig själv.
  3. Blanda citat och fakta i reportaget. En målande beskrivning kan funka som inledning i ett stycke där du berättar om hur många tegelstenar som gick åt för att bygga hela Stadshuset, till exempel.
  4. Ingressen skriver du sist, fast det är en inledning till reportaget. Den kan vara ungefär tre meningar, som sammanfattar din text, men utan att avslöja allt. Läsaren ska få en uppfattning om vad reportaget handlar om, och vilja läsa hela texten själv.

3. Bildsätt din text

Till sist väljer du ut vilka bilder som ska illustrera ditt reportage. Du kan välja historiska bilder på Stockholmskällan, eller ta egna när du besöker Stadshuset. Kom ihåg att skriva ut fotografens namn!

Material som du kan använda i uppgiften

Uppdaterad