Dekorativ illustration: Tre fotografier på bilar, barn och ljussatta byggnader.
Cirkus på Djurgården 1966, foto: Ingemar Gram. Tivoli Gröna Lund 1953, foto: Jan Ehnemark. Barn lär sig trafikvett 1952, foto: Vimar Ericsson. Stadsmuseet i Stockholm.

Skriv ett reportage från Nationalstadsparken

I ett klassiskt reportage kombinerar du bild och text till en intressant artikel. Ett porträtt med ord som berättar om Nationalstadsparken i Stockholm.

Lärarhandledning för:

Träna eleverna i att skriva ett reportage om Nationalstadsparken, som täcker både vatten och land mellan Djurgården, Gärdet, Haga, Ulriksdal och Universitetet. I reportaget kombinerar eleverna text och bild för att teckna sitt porträtt av Nationalstadsparken, människor som bor, arbetar eller rör sig där. Uppgiften är tänkt att genomföras efter att klassen har besökt Nationalstadsparken, men går också att göra med hjälp av bilder och information som finns tillgänglig på Stockholmskällan.

Du kan kopiera in texten från den här sidan i ett worddokument och skriva ut den, eller arbeta efter informationen direkt här på sidan. Om du väljer att låta eleverna jobba digitalt, är många av bilderna i Stockholmskällan fria att använda. Du hittar användarrättigheterna under rubriken "Rättigheter" som finns på sidan där respektive bild presenteras.

En variant på uppgiften är att låta eleverna spela in poddavsnitt där de pratar om huset, platsen och verksamheten istället.

Eleverna kan delta i fototävlingen Nationalstadsparken 30 år till och med 30 september 2025.

Bakgrund: Nationalstadsparken - större än Central Park

1995 gjorde riksdagen delar av centrala Stockholms grönområden till nationalpark och under 2025 firar Kungliga nationalstadsparken 30 år. De gamla kungliga parkerna på Djurgården, i Haga och Ulriksdag utgör kärnan i parken, men dessutom ingår Skeppsholmen, Kastellholmen, Beckholmen och Fjäderholmarna, samt bostadsområden som Gärdet och Bergshamra.

Totalt omfattar parken 27 kvadratkilometer, nästan åtta gånger mer än New Yorks Central Park. Avståndet mellan Sörentorp i nordväst och Blockhusudden i sydost är ca en mil och Nationalstadsparken bildar själva spetsen på Järvakilen – en av regionens tio gröna kilar.

På Djurgården finns gott om spår efter det sena 1800-talet, från nationalistiska projekt som Skansen och Nordiska museet, den stora Konst- och industriutställningen 1897 och Gröna Lunds tivoli. Till Rosendal vallfärdade stockholmare när Norge upplöste unionen 1905, vattenreservoaren Idén om parken som allmän plats för medborgarnas rekreation och nöje har sitt ursprung i 1800-talets stadsplanering och har haft stor betydelse in i vår egen tid.

Till dig som är elev

Du ska skriva ett reportage om Stockholms stadshus. Ett reportage kombinerar text och bild för att berätta om platsen, huset, verksamheten eller människor som jobbar där. 

1. Förbered ditt reportage

Innan du börjar skriva behöver du lära känna Nationalstadsparken.

  1. Förbered dig genom att undersöka Nationalstadsparken. Använd bilderna och informationen på Stockholmskällan och läs om nationalstadsparkens historia. Kanske kan du besöka huset också.
  2. Välj vinkel för ditt reportage.
    - Vill du skriva om hela Nationalstadsparken eller bara detaljer?
    - Vill du fokusera på parkens historia, på någon byggnad som finns där eller vill du intervjua människor som bor, jobbar eller använder parken?

2. Börja skriva

Det går att skriva texten först och sedan välja bilder som illustrerar reportaget. Du kan också välja några bilder från början som du vet att du vill använda. I så fall kan du skriva din text så att bilderna passar in i reportaget.

  1. Miljöbeskrivningar är viktiga i ett reportage! Måla upp en beskrivning med ord. Använd alla sinnen för att beskriva både hur det ser ut, luktar, låter eller känns!
  2. Personligt berättande är också viktigt. Du blir läsarens kompis, och det är genom dig den personen ser Nationalstadsparken. Det är helt okej att du använder jag-form när du skriver, men kom ihåg att det ska handla om Nationalstadsparken och inte om dig själv.
  3. Blanda citat och fakta i reportaget. En målande beskrivning kan funka som inledning i ett stycke där du berättar om hur ekarna på Djurgården låter, till exempel.
  4. Ingressen skriver du sist, fast det är en inledning till reportaget. Den kan vara ungefär tre meningar, som sammanfattar din text, men utan att avslöja allt. Läsaren ska få en uppfattning om vad reportaget handlar om, och vilja läsa hela texten själv.

3. Bildsätt din text

Till sist väljer du ut vilka bilder som ska illustrera ditt reportage. Du kan välja historiska bilder på Stockholmskällan, eller ta egna när du besöker Nationalstadsparken. Kom ihåg att skriva ut fotografens namn!

Uppdaterad