Illustrativt kollage med fyra fotografier mot rosa bakgrund — Elev vid Trasskolan, ca 1870-1876. Okänd fotograf, Stadsmuseet i Stockholm. Vävsal på Slagsta skolhem, ca 1910-1920. Okänd fotograf, Stockholms stadsarkiv. Hagalunds arbetsstuga, 1904. Okänd fotograf, Stadsmuseet i Stockholm. Spolrock, 1860-tal. K. A. Almgren sidenväveri & museum.

Vad ska bort? Tre snabba övningar i källhantering

Fyra bilder som berättar något om industrialiseringens tid i Stockholm, men hur hör de ihop och vilken ska bort? En sorteringsövning med historiska källmaterial där elever övar källtolkning och källanvändning.

Lärarhandledning för:

Till dig som är lärare

De fyra källmaterialen kan användas till tre olika övningar:

Vad ska bort? Det går att ordna källorna – på olika sätt – så att tre hör samman och en ska bort, beroende på vad i källan eleverna tar fasta på.
Vad säger mest? Beroende på vilka frågor vi ställer till källmaterialen blir olika källor olika värdefulla. Pröva några olika frågeställningar och se hur eleverna resonerar.
Vad kom först? De fyra källmaterialen kommer från olika delar av tidsspannet 1860-1920. Använd källorna till en sorteringsövning där eleverna söker ledtrådar i materialet och resonerar om kronologin i materialet.

Ge en kort introduktion till källmaterialen, till exempel genom att använda powerpointpresentationen. Det räcker med att berätta att bilderna och föremålet är från perioden 1860-1920 och berättar något om industrialismens tid i Stockholm.

Gör så här

Skriv ut de fyra källmaterialen från pdf-dokumentet med lärarhandledningen
Dela in eleverna i par eller smågrupper och låt varje grupp titta på de fyra källmaterialen en stund. Låt dem resonera tillsammans.
Varje grupp berättar kort i helklass hur de resonerat. Se om det går att enas om en gemensam lösning.
Du kan naturligtvis byta ut källmaterialen för att anpassa uppgiften till andra arbetsområden och förutsättningar.

Bonusuppgift: källkritiska invändningar

Alla fyra bilderna presenterar en tillvaro där barn levde i någon form av fattigdom. Även om många i Sverige var fattiga under perioden 1860-1930 så gällde det förstås inte alla. Bilderna riskerar att ge en ensidig förståelse för industrialiseringens tid, och behöver kompletteras.

Låt eleverna hitta fyra alternativa bilder som de själva tycker representerar industrialiseringens tid i Sverige på ett mer nyanserat sätt. Eleverna ska källhänvisa varifrån de hämtat bilderna och de ska motivera sina bildval.

Tips på webbplatser att hämta bilder ifrån:
https://stockholmskallan.stockholm.se/
https://digitaltmuseum.se/
https://lanskallan.se/

Till dig som är elev

1. Vad ska bort?

Alla fyra källmaterialen berättar om industrialismens tid i Sverige, ca 1860-1920.

Tre av källorna har något gemensamt och en källa måste bort.
Resonera tillsammans. Det finns flera tänkbara lösningar på uppgiften.

2. Vad säger mest?

Alla fyra källmaterialen berättar om industrialismens tid i Sverige, ca 1850-1950.

Vilken av de här källorna berättar mest om du ställer följande frågor till dem? Resonera tillsammans. Det finns flera tänkbara lösningar på uppgifterna.

Hur var det att vara barn under industrialismen?
Hur var det att gå i skola under industrialismen?
Hur var det att vara fattig under industrialismen?

3. Vad kom först?

Alla fyra källmaterialen berättar om industrialismens tid i Sverige, ca 1850-1950.

Lägg de fyra källmaterialen i kronologisk ordning. Resonera tillsammans om varför ni lagt dem i den ordning ni har gjort.
Om ni inte vet säkert får ni göra antaganden och hypoteser – idéer att testa helt enkelt.