Lärarhandledning
- Gör övningen i helklass eller låt eleverna arbeta tillsammans i par eller smågrupper, beroende på hur vana de är att arbeta med historiska originalkällor.
- Börja med att läsa bakgrunden – berättelsen om Jenny Lindberg, en av de skickligaste väverskorna på Almgrens sidenväveri.
- Låt eleverna "öppna väskan" och ta del av källmaterialet – de föremål som låg i den. Frågor att ställa till materialet hittar du under rubriken "Till dig som är elev".
- Låt eleverna sammanfatta sin diskussioner och dela sina resonemang i helklass.
Jenny Lindberg och hennes väska
Jenny Amalia Lindberg föddes 1873 på Södermalm och växte upp i ett arbetarhem. Föräldrarna, och den 5 år äldre systern Karolina (Lina), hade flyttat från landet in till staden strax innan hon föddes. När Jenny var 7 år dog hennes mamma. Hon gick i folkskolan några år som barn och när Jenny var 13 år blev hon barnarbetare på ett sidenväveri, där arbetade redan Lina sedan flera år. Efter 5 år i lära på väveriet fick Jenny börja lära sig att väva när hon var 18 år. Hon blev en skicklig sidenväverska. På väveriet vävde Jenny sidensjalar och tyger till möbler och kläder. Arbetsdagarna var långa, Jenny fick betalt baserat på hur mycket hon vävde. För att få ihop tillräckligt med pengar var hon tvungen att arbeta mellan 7 på morgonen och 7 på kvällen 6 dagar i veckan.
År 1884 bestämdes det att ogifta kvinnor blev myndiga när de fyllde 21, Jenny blev myndig 1894 och kunde bestämma över sitt eget liv och sina egna pengar.
Men tiderna var dåliga, och fabriken som Jenny arbetade på var tvungen att lägga ner 1904. Hon behövde ett nytt jobb. Jenny tog mod till sig och gick upp till sidenfabrikören Almgren som ägde Almgrens sidenväveri, den sista sidenfabriken i Stockholm, för att söka arbete. Almgren anställde Jenny och hon började arbeta i hans fabrik istället. Snart fick även Lina arbete där.
Jenny och Lina fortsatte att arbeta för Almgrens sidenväveri. De två systrarna bodde tillsammans med sin pappa tills han dog 1913. Efter det levde de ibland ensamma, men oftast bodde de tillsammans nästan hela livet. Varken Jenny eller Lina gifte sig eller hade familjer.
När Jenny var 71 år gammal gick hon i pension från sidenväveriet, och 20 år senare avled hon, över 90 år gammal.
Väskan var fylld av minnen och föremål
På 1940-talet brukade Jenny vara barnvakt åt en liten pojke som bodde i hennes trappuppgång på Södermalm. När Jenny gick bort hade hon efterlämnat en väska. Hon hade skrivit en lapp att hon ville att pojkens mamma skulle få väskan. Väskan visade sig innehålla minnen och föremål från hela Jennys långa liv. Från folkskolan till pensionen. Där fanns bland annat hennes skolbetyg, en bok där hon blev intervjuad, bitar av sidentyger som hon hade vävt, och annat. Pojken och hans mamma lade till fler föremål som de tyckte hade med Jenny att göra, till exempel tidningsartiklar om väveriet. 35 år efter Jennys död gick pojken, som nu var vuxen, till Almgrens sidenväveri, som hade blivit ett museum, med väskan och sa ”Det här är tant Jennys väska, och den ska ni ha”. Den är idag en viktig del av museets samlingar och permanent utställd.
Till dig som är elev
- Titta på föremålen som låg i väskan och läs beskrivningarna av dem. Diskutera:
- Varför har Jenny sparat alla föremålen i väskan för att lämna till pojkens mamma, tror du?
- Varför har hon valt ut just dessa föremål?
- Vad kan man säga om plåtburken?
- Hur tycker du att väskan fungerar att använda som källa om man vill berätta om Jennys liv?
- Var det bra eller dåligt att mamman och pojken lade till fler föremål i väskan?
- Välj ut vilka föremål som du tycker är bra att använda om man ska svara på följande frågeställningar:
- Hur det var att arbeta i en textilfabrik runt sekelskiftet 1900?
Till exempel vad man fick för lön, hur länge man arbetade eller hur chefen var.
- Vilka förutsättningar fattiga barn som föddes på slutet av 1800-talet hade?
- Hur det var att bli gammal eller sjuk i början av 1900-talet?
- Vilka hantverk och yrken som fanns för kvinnor i slutet av 1800-talet?
