Brevet från Wien berättar om Förintelsen – Rädda barnen!
I slutet av 1938 förstår många hur ohållbart och farligt livet för judar är i det nazistiska Tyskland. Stigbo barnhem i Vallentuna öppnar för att kunna ta emot ensamkommande barn med judiska föräldrar. Breven från Tyskland berättar om desperation, förföljelsen och en omöjlig vardag.
Lärarhandledning för:
Till dig som är lärare
Källmaterialet i den här lektionen utgörs av ett brev från 1938 där en judisk kvinna i Wien ansöker om plats på barnhem i Sverige för sina båda barn. I brevet redogör hon för familjens situation under nazisternas allt hårdare förföljelse av judar i tyska riket.
Källmaterialet ger glimtar av hur den pressade vardagen under förföljelsen såg ut rent konkret, och kan med fördel användas för att knyta de övergripande historiska skeendena till enskilda historiska individer, och låta deras egna röster höras. Efternamnen har maskerats här av integritetsskäl, men inte i originalhandlingen på Stadsarkivet.
Brevet har troligtvis skickats med telegram till ledningen för Stigbo barnhem. Barnhemmet grundades av Signe Lamm, Tony Bonnier och Ingrid Sachs för att kunna ta emot ensamkommande barn ur familjer som förföljdes av nazisterna i Tyskland.
Eleverna ska läsa brevet och utifrån det redogöra för hur den nazistiska politiken drabbade de judiska medborgarna och vilka möjligheter de hade att påverka sin situation, och att reflektera över frågor som berör historisk empati.
Bakgrund
1937 skärpte Sverige utlänningslagen som reglerade invandringen till landet. Den antisemitiska förföljelsen av judar i Tyskland utgjorde inte skäl för asyl, och när Tyskland hösten 1938 införde J-stämpeln i de judiska tyskarnas pass blev det lätt för den svenska gränskontrollen att avvisa de som försökte fly eller kunde misstänkas vilja stanna kvar i Sverige.
Efter novemberpogromen 9-10 november 1938 beviljade de svenska myndigheterna undantag för 500 judiska barn från tyska riket, som vid den här tiden omfattade dagens Tyskland, Österrike och delar av Tjeckien. De fick tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige på villkor att de kom utan medföljande vuxen, att deras resa och uppehälle inte finansierades med skattemedel och att de så snart omständigheterna tillät skulle resa vidare till tredje land. Räddningsaktionen gick under namnet Kindertransport och genomfördes av flera västeuropeiska länder.
Instruktion till uppgiften
Som bakgrund och för att kunna sätta in brevet i en historisk kontext är eleverna betjänta av att känna till några grundläggande fakta om Förintelsen, till exempel:
- den nazistiska ideologin,
- den antisemitiska förföljelsen från 1933,
- den nazistiska politiken som syftade till utstötning av den judiska befolkningen och utvandring från Tyskland (fram till 1941 då den istället förbjöds),
- Anschluss av Österrike till tyska riket i mars 1938,
- novemberpogromen i november 1938
Låt eleverna
- arbeta i par eller små grupper. Övningen kan också genomföras i helklass under din ledning.
- läsa arkivhandlingen digitalt på stockholmskällan.se, eller skriv ut arkivhandlingen och den svenska översättningen på papper och dela ut i klassen.
- diskutera frågorna i mindre grupper och för sedan ett gemensamt resonemang i helklass för att sätta brevet i en större kontext.
Du kan läsa och skriva ut lärarhandledningen och källmaterialet med översättningen som pdf, och läsa mer i tema-artikeln om Stigbo barnhem.
Till dig som är elev
Läs brevet från Wien. Det är skrivet den 27 december 1938 av en kvinna som hette Grete. Diskutera följande frågor:
- Varför vill Grete att hennes barn ska komma till Sverige?
- Ge minst två exempel på nazisternas förföljelser som framgår i brevet och förklara hur de har påverkat familjen.
- Tänk dig in i Gretes situation. Vad kunde Grete göra för att påverka sin och familjens situation i december 1938?
- Brevet är daterat i Wien den 27 december 1938. Ge två exempel på händelser som förvärrat situationen för den judiska befolkningen i Wien under 1938, innan brevet skrevs.
Källmaterial till lektionen