Skolmatens historia - från leverstuvning till kebabgryta

Vad kan skolmaten berätta om Sveriges utveckling? Jämför dagens skolmatsedel med maten som serverades för 30, 50 eller 70 år sedan. Vad är likt och vad har förändrats?

Lärarhandledning för:

Uppgiften ska du som lärare givetvis anpassa till dina elever beroende på årskurs, elevernas förkunskaper eller uppgiftens sammanhang. Kopiera texten och länkarna till ett worddokument om du vill redigera lektionen. Låt eleverna resonera och besvara frågorna under din ledning, i helklass eller i grupper. 

I Uppgift 1 utgår eleverna från veckans matsedel och funderar över vilken mat som serveras, varför just den serveras och vad de tycker om den.

I Uppgift 2 jämför eleverna dagens skolmat med en matsedel från 1930. I jämförelsen ska de leta efter saker som är lika över tid, och saker som är olika. Hjälp dem att se vad som visar både kontinuitet och förändring. Det finns till exempel gott om utländska ingredienser i båda matsedlarna (historisk kontinuitet), ändå skiljer de sig åt (historisk förändring).

Syftet med den källkritiska diskussionen i Uppgift 3 är att se hur källan kan vara både bra och dålig; det beror på vad vi vill veta. Det finns inte några källor som är bra eller dåliga per definition. Däremot kan källorna vara bättre eller sämre på att ge svar på det vi undrar över och vill ta reda på.

Arbeta med Globala målen

Det här lektionsförslaget anknyter till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Arbetar ni med fråga 1 och 3 hänger frågeställningen ihop med mål 1: Ingen fattigdom, mål 10: Minskad ojämlikhet och mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Läs mer på Globala målens webbplats. 

Matsedeln från 1930 till uppgift 2 finns i temaartikeln Skolmat under 150 år.