Text

Några underrättelser om Stockholms stads undervisnings-verk

I den här skriften får man en inblick i Stockholms skolhistoria. Det är Stockholms stads undervisningsverk som ger ut en sammanfattning över skolorna år 1836. Skriften innehåller även en historik över de lärosäten som fortfarande bedriver undervisning 1836. Några skolors namn är välbekanta för dagens elever, andra har försvunnit. Flera skolor som finns kvar idag har bytt adress, exempelvis Hedvig Eleonora skola. Man får också veta vilka skolböcker som användes i varje ämne detta år. Upplysningar om lärarnas lön ges också.

I 1800-talets skola var kristendomen det viktigaste ämnet. Luthers katekes tragglades. Modersmålet var också ett ämne som prioriterades. Undervisningen byggde på att eleverna lärde sig mycket text utantill. Sedan förhördes de på läxan. Så kallad växelundervisning var en vanlig undervisningsform eftersom klasserna var så stora.

När man läser skriften stöter man på många skolord som inte finns längre; apologistskola, lärdomsskola, gymnasium. Termen gymnasium betyder inte samma sak här som vi är vana vid. Skolsystemet har sannerligen förändrats!

Sist i skriften får vi en namnlista på eleverna som gick i skolorna detta läsår. Faderns yrke är angivet och om han är i livet eller inte. Om fadern är död så markeras det med ett kors direkt efter yrkestiteln. Alla uppräknade elever är pojkar. Det kan bero på att innan folkskolestadgan 1842 fanns det ingen ordnad undervisning av samhället för flickor. De kunde exempelvis bli undervisade i hemmet istället. Eller i särskilda skolor. Med 1842 års folkskolestadga blev folkskolan obligatorisk för både pojkar och flickor. 35 sidor.