Stockholms stadsbibliotek på Sveavägen invigdes 1928. Det var då ett mycket modernt bibliotek, bland annat kunde besökarna själva hämta böckerna från de öppna hyllorna. Arkitekt Gunnar Asplunds byggnad är ett exempel på det som skulle komma att kallas nordisk klassicism. Stadsbiblioteket fick till en början mycket kritik för sin speciella utformning och kallades skämtsamt för ”hattasken”. Det anses idag vara ett arkitektoniskt mästerverk och lockar besökare från hela världen.
Den här skriften handlar främst om de tio första åren i bibliotekets historia och om verksamheten på den tiden. En del ägnas också Stockholms bibliotekshistoria och de olika föregångarna till Stadsbiblioteket. Här återges även de tankar och diskussioner som så småningom skulle leda fram till ett stort folkbibliotek.
Innehåll
Förkortningar
Redaktionellt förord
Inledning
Metod och teoretiska perspektiv
Stockholms stadsbiblioteks föregångare 1861-1928
Framväxten av Stockholms stadsbibliotek
Stockholms stadsbibliotek – organisation, personal, utvecklingslinjer
Stockholms stadsbibliotek i 1930-talet – en tidsskiss
Bokbestånd, förvärv och litteratursyn 1928-1939
Slutord: Litteratursynen och värdegrunden
Efterord
Litteraturlista
Register
