Litet minnesmärke i porslin tillverkat av Rörstrand för S:t Eriksmässan år 1950.
S:t Eriksmässan var en mässa som arrangerades för första gången 1943 på Tennisstadion i Stockholm. Där ställde olika branscher ut allt ifrån bilar till livsmedel och hade vid sitt första öppnande i 32 000 besökare. Mässan höll öppet i över 80 år, senare kallad Älvsjömässan i folkmun.
Det var bröderna Folke och Börje Claeson som bestämt sig för att starta mässan efter att ha arbetat med sportstugeutställningar på sin farbrors företag och även besökt ett antal mässor i Europa. Bröderna döpte mässan till S:t Eriksmässan eftersom namnet som först var tänkt – Stockholmsmässan – var för dyrt att köpa loss. Vad passade då inte bättre än att döpa mässan efter Stockholms skyddshelgon kung Erik den helige född omkring år 1125?
Åren gick och brodern Folke stod senare som ensam ägare till S:t Eriksmässan. Sedan 1956 hade mässan fasta och permanenta lokaler på Storängsbotten i Hjorthagen. När Folke Claeson ville börja syssla med annat än att vara mässdirektör valde han att sälja mässlokalerna, men eftersom Stockholms stad och Stockholms Handelskammare inte ville att huvudstaden skulle stå utan en internationell mässa, tog de över verksamheten 1964.
1971 flyttade mässan in i nya lokaler i Älvsjö – det som i dagligt tal kommit att kallas Älvsjömässan. 1976 bytte mässan namn till det mer allmängiltiga Stockholmsmässan, men i folkmun kallades mässan ändå ofta för Älvsjömässan på grund av sin placering.