Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 113 som motsvarar delar av Långbro, Långsjö och Älvsjö. Långbrodals folkskolebyggnad är utritad och ligger i stadsäga nummer 6983 (nuvarande kvarteret Rödingen 1). Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Samtliga fastigheter är stadsägor och löpnumrerade 101-104, 6579-6621 och 6623-6629, 6680, 6704-6717, 6722-6905, 6909-6960, 6975-7001 , 7058, 7461, 7487-7501, 7514, 7536, 7538-7540, 7542-7572 och 7670-7710. Statens järnvägars område är numrerat 1. Det finns också tillägg i blyerts med andra beteckningar eller ändrade nummer inom parentes. Stadsäga 6680 har till exempel tillägget ”Brännkyrka fattighustomt nr 1” och på stadsäga 101 står ”Komministerbostället Solberga. Vid stadsägorna 6579-6621 och 6623-6629 finns blyertstillägget ”Älvsjö villa-stadstomt” samt kvartersnamnen Svärdskiftet, Luralåten, Hjälmhugget, Pilregnet och Bondedusten.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1933).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägonummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
