Den här artikeln handlar säsongsarbetande kvinnor från Dalarna. De reste till Stockholm för att arbeta till exempel på bryggerier och som rodderskor. Dessa dalkullor var kända för att arbeta hårt.
Här får vi veta mer om de kvinnor som arbetade på Norra begravningsplatsen i Solna från 1880-talet till och med 1920-talet. 1930 var kullorna inte längre välkomna. Då var arbetslösheten så stor i Stockholm att det endast var den som var skriven i huvudstaden som fick arbete.
Många dalkullor hade en sängplats i en stor byggnad i norra delen av kyrkogården: Kullkasernen. De boende hade stränga regler att följa:
En hvar skall i bostaden iakttaga ordning, snygghet samt ett sedligt och fridsamt uppförande.
Tobaksrökning, dans, dragspel eller annat oljud äro der icke tillåtna.
---
Arbetare, som har sig anvisadt rum i bostaden, eger icke, utan tillstånd dertill af Trädgårdsmästaren, att nattetid vara från rummet borta.
Artikeln innehåller flera foton och några tabeller. 18 sidor.
Innehåll
Antal, hemvist
Rekrytering
Ålder
Arbetssäsong
Arbetsdag, fritid
Löneförhållanden
Bostäder
Utdrag ur Samfundet S:t Eriks årsbok 1963. – 1963. – S. 125-142
