Kartan är ritad i tusch på papper som gulnat med tiden
Karta
Upphov: Påhlman, August Emanuel (1880-1947). Stockholms stadsarkiv

Registerkartan 1918-1921, blad 52

Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 52, som motsvarar en del av Ålsten, Äppelviken, Abrahamsberg och Stora Mossen i Bromma. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.

På blad 52 finns både stadsägor och namngivna kvarter med tomter. I den östra delen finns tomter i kvarteren Råstenen, Liljekonvaljen och Älggräset i Äppelviken. Stadsägorna har nummer 526 (Ålsten), 527, 488 (Ulvsunda), 628-629, 645 (Alviken nr. 1) och 753. Det finns också tillägg i blyerts med andra beteckningar eller ändrade nummer. På stadsäga 527 står ”Åkeshov”, på 629 står ”Smedslätten” och på 629 står ”Äppelviken”. 

Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1932).

Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.

Mer om fastighetsbeteckning

En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.

Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägornummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”. 

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad