Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 41, som idag motsvarar delar av Nockebyhov, Nockeby och Olovslund i Bromma. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter. Observera att detta blad innehåller tillägg som gjorts fram till 1932.
Blad 41 innehåller småstugeområden som tillkom efter 1921, så kvarteren har ritats in senare. Under Rubriken ”Dokument” finns en äldre kopia av blad 41 att jämföra med. Kopian är hämtad ur ett inbundet band över registerkartan 1918-1921 och där saknas kvartersbebyggelsen. På den äldre kopian är samtliga fastigheter stadsägor (numrerade 488, 489, 522, 525, 526, 527) och områdena är märkta Åkeshov, Riksby och Ulvsunda.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Flera blad har fått tillägg efter 1921, som ritats in direkt på originalbladen och dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1932).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägornummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
