Hanna Rydh var den första kvinnan som disputerade inom svensk arkeologi. På bilden är hennes doktorsdiplom från Uppsala Universitet.
Hanna Rydh föddes i Stockholm 1891 som yngsta barnet av tre. Hanna Rydh skolgång påbörjades vid Wallinska flickskolan. Hon fortsatte sin studier vid Stockholms högskola i ämnena litteraturhistoria, konsthistoria och arkeologi, där var hon med och bildade Stockholms Kvinnliga Studentförening. I december 1915 blev hon filosofie kandidat. Hanna fortsatte dock studera arkeologi som seniormedlem vid högskolan. Hon forskade på vikingatida spännen, en studie som var tänkt att bli hennes licentiatavhandling.
Hanna Rydh bedrev flera fältuppdrag åt Vitterhetsakademien och Statens Historiska Museum. Störst påverkan hade hennes medverkan i Adelsöprojektet, hennes noggranna undersöknings- och fyndbeskrivningar används än idag.
När Hanna Rydhs licentiatstudier närmade sig sitt slut skrev hon in sig vid Uppsala universitet. Där föreslog Oscar Montelius, professor, riksantikvarie att hon skulle trycka sitt arbete som en doktorsavhandling. Avhandlingen hade namnet; Dosformiga spännen från
vikingatiden. Hanna disputerade i maj 1919.
Hanna skrev arkeologiska guideböcker, reseskildringar, historiska barnböcker samt den kända boken Kvinnan i Nordens forntid.
Hanna fick också forskningsstipendium som gjorde att hon kunde studera utomlands som amanuens vid Musée des Antiquités Nationales strax utanför Paris. Museet var en viktig plats för europeisk stenåldersforskning, och känd för de franska grottfynden. Här mötte Hanna Rydh en välkomnande forskningsmiljö med tillgång till stora samlingar, omfattande bibliotek och nya arkeologiska tänkesätt. Ett av resultaten från hennes tid i Frankrike är boken Grottmänniskornas årtusenden.
