Simon föds 1797 i den svenska slavkolonin Saint-Barthélemy i Västinidien, av svenska föräldrar. Under hela sin uppväxt har en stark längtan till Sverige och när modern dör ger han sig iväg. Han blir direkt förälskad i den svenska huvudstaden:

Ja han förstod ju vad det betyder det där med att staden ligger på öar redan vid passagen på flottbron från Gröndal mot Hornstull, han såg Riddarfjärden och Årstaviken då, men sedan har han skakat fram på grus och sten mellan hus av olika storlek, ända upp till fyra våningar höga. Att staden skulle vara så backig hade han inte anat. Solen har kommit fram igen och nu öppnar sig Stockholm som han tänkt sig det, först ser han alla stora fartyg på redden och längs kajerna, vattnet är ömsom omgivet av stora hus och ömsom av höga berg som stupar i vattnet. I fjärran skog. Det är storslaget.

Simon skapar sig ett liv i den svenska huvudstaden och arbetar som guldsmed. Det går bra för honom. Han gifter sig och får barn. Men det är något som saknas; han kan inte glömma Saint-Barthélemy och de syskon han svek när han lämnade ön.

Första delen av romanen utspelar sig på Saint-Barthélemy och livet där beskrivs ingående. Simon avskyr behandlingen av slavarna, samtidigt som han är en del av den befolkning som utnyttjar den vidriga slavhandeln.

Den andra delen handlar om tiden i Stockholm. Miljöskildringarna från det tidiga 1800-talets huvudstad är levande och Simons öde är gripande. 357 sidor.