En roman om folkhemmets tillblivelse och förändring.
Ragnar föds i Stockholm 1932. Han är son till Svea, som växt upp under fattiga och svåra förhållanden i det gamla bondesamhället. Ragnar vill något annat. Han är en modern man som omfamnar det nya praktiska och mer jämlika samhället: folkhemmet. Han är rationell och osentimental, välordnad och disciplinerad. Han utbildar sig till möbelsnickare men istället för att satsa på det konstnärliga blir han slöjdlärare; han vill bli en nyttig samhällsmedborgare. När han bildar familj bygger han med egna händer ett radhus på Järvafältet:
Samma kväll, det var om våren då kvällsljuset äntligen återkommit efter att ha tvekat hela vintern, tog de bilen ut från stan och åkte över Tranebergsbron bort mot Bromma flygfält och vidare till den orörda nybyggarplatsen.
De tog sikte på den gamla kyrkan. Elisabet var intresserad av historiska kyrkobyggnader och läste i pappren att den var från tolvhundratalet. Runt den skulle splitternya bostadsområden av olika slag inom kort stå klara med ett skinande centrum och kongruenta hus omkring. Socialkontor, bank och post, folktandvård och vårdcentral och tre olika livsmedelsbutiker för konkurrensens skull.
Sveas son är en intressant berättelse om folkhemmets tillblivelse och förändring. Den visar samtidigt Stockholms utveckling från en omodern stad med usla bostadsförhållanden till en storstad med förortscentra och moderna bostäder. 248 sidor.
