Den påhittade förorten där den här romanen utspelar sig heter Stensby – men det skulle kunna vara Tensta.
Här på slätten, runt medeltidskyrkan, ska det ligga. Husen ska vara höga och långa så att vi får in mycket folk. Och fort ska det gå. Ingen mer trångboddhet och ingen mer förnedring. Vi bryr oss om dem. Ett dagis ska finnas mellan husen. Det ska vara lågt och ha många fönster. Det ska vara idylliskt för barnen med mycket sol, nära hem och inga bilar.
Det var tänkt att bli så bra när miljonprogrammet byggdes i det nya, jämlika Sverige. Det trodde i alla fall politiker och andra som inte skulle bo där. Men Lotta och hennes vänner har det inte så bra när de växer upp i en betongförort under 1970- och 80-talen.
Trots allt tal om det lyckade samhällsbygget utan sociala orättvisor är vardagen full av mobbning, våld, fattigdom och motsättningar mellan olika etniska grupper. Vad hände med drömmen om den bästa av världar?
Var det bra så? utsågs till 2013 års Stockholm läser-bok.
174 sidor.
