Den 13-åriga flickan Ester Olsson låses in i en källare i lägenheten Marieberg i Örby den 7 maj 1905. Snart går ryktet om den inlåsta flickan och en folksamling uppstår utanför huset. Arbetaren Johan Alexius Svensson går in i huset och talar med den vuxna som tillfälligt har ansvar för flickan, Nathalia Persson. 

Dagen därpå stämmer Nathalia Persson Johan Alexis Svensson med påståendena att han "inbrutit sig med våld", "öfverfallit och kastat ikull" henne.

Här kan du läsa Perssons stämningsansökan och rättegångsprotokollen från den första rättegångsförhandlingen den 25 maj 1905. 

Perssons stämningsansökan renskriven:

Till Herr Kronolänsmannen i Svartlösa Härads norra distrikt

Härmed får jag för laga beifran anmäla att arbetaren Svensson, Örby villastad, omkr. kl. 5 em söndagen den 7 maj inbrutit sig med våld i den lägenhet som bebos af mig och muraren Sjöberg i villan Marieberg i Örby villastad, hvarefter han öfverfallit mig och kastat ikull mig inne i vårt kök. Vittnen voro bemälde Sjöberg
Stockholm den 8 maj 1905.
Nathalia Persson

Rättegångsprotokollet från 25 maj renskrivet:

Sid 1
1905 den 25 maj.

S. D. Till denna rättegångsdag hade Kronolänsmannen C. A. Arnheim å tjenstens vägnar å arbetaren J. A. Svensson och i Örby Villastad i Brännkyrka socken utfärdat en med sedermera å tecknadt delgifningsbevis så lydande

"Stämning På angifvelse"

Bil. Siebenbürgen

Vid upprop af målet företrädde i Åklagarens närvaro svaranden personligen

Till upplysning i målet upp ingaf Arnheim en så lydande rapport

"Till Herr

Bil Dalmatien.

Svaranden bestred efter föredragning häraf käromålet och berättade att omnämda

Ifrågavarande söndagen hade en flicka på omkring 10 eller 11 år och dotter till en arbetare vid namn Olsson, som bodde i samma hus som angifvaren Natalia Persson, vid niotiden på morgonen instängts i en fuktig källare i nyss nämnda hus; att svaranden och Skomakaren Wahlberg vid 4-tiden på e.m. af kyrkvaktaren Borg blifvit uppmanade att befria flickan, hvarför de med anledning häraf vändt sig till barnavårdsnämndens ordf. direktör Granér, hvilken sade sig vara förhindra att för närvarande

Sid 2
vidtaga äskade åtgärder; att de därefter begifvit sig till platsen i fråga, hvarest de af närvarande personer blifvit varnade att närma sig byggnaden enär de kunda befara, att de innevarande skulle såsom förut skett skulle kasta ”innehållet af nattkäril” öfver hufvudet på dem; att de härefter jämte ytterligare en person vid namn Carlberg gått ned till källaren, hvars dörr sedermera stått öppen på glänt, enär den kort förut öppnats af en dräng vid namn Taxén; att de i ett hörn af källaren påträffar flickan, som legat och gråtit; att flickan på svarandens anmodan att följa med honom hem förklarat sig icke vilja detta, förrän hennes fader kommit hem, enär hon ej fått tillåtelse härtill af muraren Sjöberg, som stängt in henne, enär hon såsom denne sedermera uppgifvit enär flickan varit ”oartig”; att de härefter telefonerat fjärdingsmannen Rydén och bedt honom komma till platsen, men att han varit hindrad; att kyrkvakten Borg först och därefter svaranden begifvit sig in i den af Sjöberg och angifvaren bebodda bostaden, hvars dörr stått öppen; att Sjöberg härefter ropat på flickan, som då genast kommit ut ur källaren

Sid 3
att svaranden af farhåga att flickan skulle instängas i en i bostaden befintlig mörk skrubb, härefter begifvit sig till angifvarens syster, som vare hushållerska för ofvanbemälde Sjöberg, för att fritaga flickan med sig hem, att systrarna Persson bedt honom stiga in o sagt att flickan vore därinne men att de härefter börjat okväda svaranden och frågat honom ”om han sprunge efter flickan” samt att svaranden, utan att få flickan med sig, därefter gått hem till sig.

Svaranden bestred härjämte på det bestämdaste, att han slagit omkull angifvaren såsom det lades honom till last, i den af henne bebodda bostaden samt upplyste att vid tillfället båda systrarna Persson jämte muraren Sjöberg varit närvarande; att utomvarande kunde genom fönstret se in i rummet samt att svaranden och angifvaren blott varit ”onda” på hvarandra.

Svaranden anhöll vidare om vittnesförhör med vid tinget närvarande fjärdingsmannan Otta Edvard Rydén hvilken vid upprop företrädde samt ojäfvad och ojäfvig befunnen

Sid 4
fick aflägga vittneseden samt om sin sanningsplikt mottaga erinran, hvar efter
vittnet Rydén berättade, att vittnet, som blifvit eftertelefonerad, gått till platsen och frågat efter barnet; att en af de innevarande systrarna Persson yttrat: ”går väl an att taga fram henne”, hvarpå flickan hade släppts ut ur sin skrubb; att vittnet en stund senare åter begifvit sig till angifvarens bostad för att taga reda på namnen på personerna ifråga; o att vid detta tillfälle angifvaren berättat för vittnet, att svaranden skuffat henne baklänges i en soffa; att, vittnet med anledning häraf tillfrågat skomakaren Wahlberg och Karlberg, som vid omstämda tillfället varit i svarandens sällskap, om svaranden knuffat angifvaren; att dessa upplyst att så alls ej varit händelsen, hvilket de bestämdt kunde säga, enär de vid tillfället stått och tittat in i rummet genom fönstret, det alldeles vid dörren belägna, samt att de berättat att de uppmanat svaranden att gå in, enär han vore den lugnast af de tre, samt att vittnet vid nyss berörda tillfälle haft mycket svårt att tala förstånd med systrarna Persson, hvilka såsom vittnet uttryckte sig af fylleri eller annan orsak farit fram som furier

Sid 5
svurit och okvädat vittnet. Upprepat och vidkänt.

På begäran tillerkändes vittnet i ersättning tre kronor att af svaranden, som vittnets hörande påkallat förskattsvis utgifva och tillkännagafs, att i händelse af missnöje skulle häremot särskild talan föras.

Svaranden öfverlämnade härefter målet till Rättens pröfning, under yrkande att af angifvaren, blifva godtgjord för sina kostnader i rättegången.

Under förmälan, att förhållandet rörande flickans vård för närvarande vore under utredning, anhöll Arnheim om uppskof med målet till nästa ting, hvarefter då intet vidare till antecknande förekom, förständigades, att yttrande skulle meddelas vid tingets slut.

Å tingets sista förut behörigen kungjorda dag den 8 Augusti 1905 afsades följande vid enskild öfverläggning fattade

Beslut

Med bifall till åklagarens därom framställda begäran utsätter Häradsrätten målet att åter förekomma å IV rättegångsdagen af nästa i Häradet infallande lagtima hösteting, då svaranden skall i åklagarens närvaro vid [vites] påföljd komma tillstädes

Vill du veta fortsättningen på detta mål finns handlingarna från sista rättegångstillfället här.