1904 stämde Bothilda Olsson Carl Eriksson för ärekränkning och dessutom Erikssons omyndige son Martin för barnaunderhåll. Fallen var först uppe i rätten i maj 1904, vilket du kan läsa om här. Då bestämdes om uppskov för anskaffning av mer bevis. Här är fortsättningen på ärekränkningsmålet, som avslutas med att Eriksson döms. 

Protokollet renskrivet:

 § 70
Bothilda Olsson / Carl Eriksson angående ansvar för ärekränkning

1904 den 27 September

S. D. Företogs till fortsatt handläggning det till förra tinget, D.B. § 125 instämda, till denna rättegångsdag af tinget uppskjutna målet mellan ogifta Bothilda Olsson vid Fredriksborg å Liljeholmen, kärande, och plåtslagaren Carl Eriksson i Sofieberg i Liljeholmen, svarande, angående ansvar för ärekränkning och företrädde dervid såsom kärandens ombud sakföraren August Carlsson i kraft af följande

”Rättegångsfullmakt – Bil. Bot.

Svaranden företrädde personligen.

Fullmakten lästes, hvarefter Carlsson anhöll att, såsom vittne i målet afhöra för sådant ända-

Sid 2
mål behörigen inkallade arbetaren August Brändström å Sofieberg i Liljeholmen, hvilken vid upprop företrädde.

Svaranden anförde jäf mot Brändström under förmälan, att denne sagt att han skulle döda svaranden och hans hustru och bränna huset, hvilket jäf emellertid af Häradsrätten ogillades, hvarefter vittnet Brändström fick aflägga stadgad vittnesed och om dess förbindande kraft och verkan mottaga erinran.

Under framhållande af att vittnet bott i samma hus som svaranden i 3 års tid förklarade sig vittnet taga på sin aflagda ed det vid förra rättegångstillfället af vittnet Boman å vittnet Brandströms vägnar ingifna intyg [där följande fanns att läsa: vad jag hafver att sega uti målet att Eriksson titulerade Fröken Ohlsson för ditt förbannade Luder och kommer du opp uti dessa trappor en gång till slår jag Benna af dig], hvarpå vittnet på begäran tillerkändes 15 kr. att af käranden, som

Sid 3
vittnets hörande påkallat, förskattsvis afgifvas; och förständigades, att emot detta Rättens beslut skulle särskild talan föras. Under upprepande af hvad han vid förra tinget anfört bestred svaranden att han ärekränkt käranden.

Carlsson öfverlämnade härefter målet i befintligt skick till Rättens 

Sid 4
pröfning under yrkande om bifall till käromålet, samt ersättning för rättegångskostnader med 5 kr. för stämningsresolution och delgifning, 15 kr. för kärandens inställelse, 25 kr. i ombudsmannaarvode, afdömda vittneslöner och protkollslösen.

Jemväl svaranden hänsköt målet till pröfning och afgörande af käromålet, samt yrkade om förpligtande för käranden att afgifva 300 kr. för oförskyldt lidande, hvarefter, då intet vidare till antecknande förekom, förständigades att yttrande skulle vid tingets slut meddelas.

Å tingets sista, förut behörigen kungjorda dag, den 29

Sid 5
December 1904, antecknades ur ett vid Häradsrätten denna dag handlagdt mål mellan samma parter att kärandens barn, som hos förut afhörda Boman var inackorderadt, var födt den 18 maj 1903 hvarefter, afkunnades vid enskild öfverläggning följande

Utslag

Enär svaranden, Carl Eriksson vid Sofieberg å Liljeholmen, på grund af de i målet hörda vittnenas berättelser och af hvad öfrigt i målet förekommit, mot sitt bestridande måste anses öfvertygad om att någon dag efter den 18 maj 1903 vid Fredriksberg i Liljeholmen hafva tillropat käranden, ogifta Bothilda Olsson smädligt yttrande.

Alltså pröfvar Häradsrätten, jemlikt 16 Kapitlet 11 § I. L. rättvist döma honom, Carl Eriksson, att för hvad han sålunda låtit komma sig till last böra 25 kr., hvilka

Sid 6
böter tillfalla Kronan, äfvensom ersätta kärandn för dess å målet hafda kostnader med skäliga ansedda 70 kr. jemte hvad till lösen af HäradsRättens protokoll och utslag i målet kan visas för käranden åtgå.
Mot förestående utslag skall talan fullföljas genom besvär, som skola ingifvas till. K. Maj:ts och Rikets Svea HofRätt sist före kl. 12 å 20de dagen härefter.