Protokollen efter rättegången mot religionsbrottslingen Anna Christina Preusner.
Protokollen efter rättegången mot religionsbrottslingen Anna Christina Preusner.
Text

Nybliven katolik inför rätten

När den 22-åriga spinnerskan Anna Christina Preusner vill gifta sig med fadern till sitt barn väljer hon att övergå till katolicismen. Fadern ifråga, fabriksgesällen Jacob Gür, är nämligen katolik, och Preusner tror att han lättare skall övertalas till äktenskap om hon ansluter sig till hans religion. 

När Preusner väl konverterat hamnar hon dock inför rätta på grund av att det var olovligt att lämna den lutherska statsreligionen. I rättegångsprotokollet kan du läsa om hur det gick till när Preusner blev katolik:

År 1766 den 26te Aprilis hölts wanlig rättegång wid Stockholms Norra Förstads Wästra Kämners Rätt.

S. D. Sedan Stads vice Fiscalen wälbetrodde Eric Ström berättat huruledes denna Stadens wördige domkapitel genom protocolls utdrag af den 22:dra innevarande månad till Stadsfiscals Ämbetets åtgiärd hänwist det af Comministeren wid S:ta Ulrica Eleonora Församling wördige Pehr Norman i Consistorio anmält målet rörande det en Spinnerska wid Fabriqueurerne Mörchs och Enbergs Fabrique Anna Christina Preusner benämd, skulle låtit lägra sig af en Fabriques gesäll vid namn Jacob Gür och sedermera i tanka att så mycket mer förbinda honom till att med sig ingå äktenskap fallit af från wår rätta Ewangeliska Lutherska lära och trädt till den Catholska samt redan i det Franska Kapellet förleden Påskdag communicerat; och att Fiscalen dessutom til följe af Lag anmält denne händelsen uti Kongl. May:ts och Riksens höglofl. Swea hofrätt samt fådt högbemälte Kongl. Rätts tilsägelse att sådant wid denne Rätt angifwa som hade därom att undersöka och sedan ransakningen till höglofl Kongl. hofrätten inlämna; så hade Rätten til idag giordt anstalt om Parternes kallande och infant sig nu i Stadsfiscalen Ströms närwaro å Ämbetets wägnar Comministeren Norman tillika med Fabriqueuren Johan Enberg emot Anna Christina Preusner och Fabriques Gesellen Jacob Gür då Norman gaf wid handen att ehuru Preusner blifwit i Consistorio tilsagd att icke låta sig med Gür sammanwiga hade likwäl sådant sidstlidne Tordags morgon för sig gådt.

Enberg sade härwid det han wäl efter sin hafwen i möjeligaste måtto sökt hindra Preusner att komma ut, men det oaktadt hade hon sistlidne Onsdagsafton practiserat sig från Fabriqueun

Gür och Preusner ärkiände att de sidstlidne Torsdagsmorgon klockan 9 blifwit i Framska Capellet sammanvigde samt att wigslen blifwit förrättad af bägger Prästerna Pors och Möller i närwaro af Fabriques arbetarne Frantz Arndtz, Casper Klöser, Börje Börjessons änka och Spinnerskan Anna Margaretha Gür syster till Jacob Gür.

Rätten lämnade therpå Gür afträde hwarefter Preusner på tilfrågan sade sig wara 22 år gammal född i Norrkiöping af Lutherska föräldrar och att fadren warit klädmakare mästaren wid herr Directeuren Schenboms Fabrique Johan Preusner, widare sade hon sig för fem år sedan kommit till Mörchs Fabrique då hon skall med Gür blifwit bekant som den tiden warit i lära på samma Fabrique, sedermera skall hon för 2n år sedan blifwit af Gür lägrad med ett flickebarn som ännu lefwer.

Rätten frågade henne om hon afträdt från Lutherska läran som communicerat i Catholska Capellet och orsaken thertil: Sw[arade]s att hon antagit Catholsk lära, men kunde eij säga annan orsak thertil än egen samwets öfwertygelse och skall hon länge umgådts med de tankarna innan hon nu omsider kommit därför. Fr[ågade]s hwad skilnad hon hölt före wara emellan dessa bägge Religioner och hwilket i Religionen orsakat hos henne sådant ombyte: Sw[arades]s det hon icke hade särdeles kundskap om någondera af Religionerne utan hade blott fölgt ett tycke. Fr[ågade]s Om eij Gür eller någon annan hade henne till äfwentyrs härtil öfwertalt: Sw[arade]s neij och bekräftade sådant högeligen, utan sade att hon för något mer än ett år sedan begynt eftersinna det hon redan wore en gammal menniskia och ägde hwarken någon rätt tanka om Relgion eller Salighet, hwarföre hon skall med sin syster Ulrica Preusner gådt hem till Kyrkioherden herr Magister Gråberg och begiärt att få begå herrans heliga nattward, då han skall examinerat dem i sin Christendom, men som han funnit dem däri mycket swaga skall han sagt sig icke kunna släppa dem därtil innan de förwärfwat sig bättre kundskap. Hwarpå de yttradt sig att därtil fordrades tid, hwilken de eij kunde försumma så wida de eij wille wåga att swälta emedan deras arbetdtslöner skola wara så ringa, att så snart de uphöra någon liten tid att arbeta måste de sakna nödtorftigt uppehälle.

Herr Kyrkioherden skall therpå utlåtit sig, det de måtte så tala wid sin fabriqueur att han härwid understödde dem, och när de därpå swarat att han det icke giorde, skall herr Kyrkioherden sagt att han då icke kunde hielpa dem, dock skola de då fådt af honom en A.B.C. bok men som de eij haft tid att läsa däri skola de warit lika okunnoge sedan som förut och detta skall ännu mera ökt hennes redan fattade tanka att gå till Catholska läran.

Rätten frågade henne om hon då eij warit tilstädes wid de wanliga förhören och då förwärfwat sig någon kundskap om wår lära och rätta Salighets wäg? Härtil nekade hon wäl i början, men omsider och sedan Comministeren Norman påmint henne att han 2ne gånger wid de wanliga förhören som årligen hålles i Fabriquueren Mörchs Fabriqueue haft henne före och giordt henne föreställningar om sin okunnoghet och hoglöshet att wilja lära, ärkiände hon att hon wäl warit wid de årliga förhören tilstädes, men som hon sedan icke haft tillfälle att underhielpa minnet så skall hon och sådant förgiätit. Fr[ågade]s Om hon då icke gådt i kyrkan? Sw[arades]s Att wiljan icke felat henne men att hon eij haft sådana kläder att hon kunnat wisa sig där.

Comministeren Norman trodde att wiljan warit det enda som felats, hälst hon nogsamt hade sig bekant att 2ne andre wid fabriquen som warit lika så okunnoge som hon i deras Gudalära men likwäl wist hog och wilja därtil hade han på egen kostnad låtit lära och underwisa, hwilket han eij eller hwad henne angår skulle sig undandragit om hon låtit förmärka sig hogad. Preusner swarade att hon wäl hade sig det bekant och skall tillika wid sig sielf undrat hwad orsaken warit att de blifwit så wårdade och understödde. Rätten frågade om eij Pater Pors til äfwentyrs henne härtil öfwertalt? Sw[arade]s Neij aldeles icke. Fr[ågade]s Om han eij gifwit henne penningar i ett sådant afseende? Sw[arade]s Neij, eij eller någonsin talt med henne därom på fabriquen, men skall på fiorton dagars tid som han 2ne gånger warit där gifwit henne hwarje gång Tre daler Kopparmynt till underhåll för sitt lilla barn.

Rätten frågade om han hållit några förhör på Fabriquen ibland Catholiquerne? Sw[arade]s neij, utan skall han endast gådt dit för att besöka siuka, hwilket Fabriqueuren Enberg jämwäl intygade. Fr[ågade]s huru hon då kommit att tala med Pater Pors? Sw[arade]s att under det hon som förr sagt är qwalts med de tankarne att gå till Catholska läran, skall hon en morgon ungefärligen en månad för Påsk länt sig kläder och gådt hem till Pater Pors samt frågat honom om han wille taga emot henne och underrätta henne i den Catholska läran, hwartil han swarat jo, om sådant wore hennes fulla alfware ock när hon åter därom försäkrat honom, skall han yttradt sig att han då wille giöra af henne en christen i stället för en hedning. Fr[ågade]s hurudan hans underwisning då warit? Sw[arade]s ingen annan än att han skulle tro på en allsmäktig Gud ock på 3ne Personer i Gudomen.

Rätten förestälte henne det han förmodeligen måst underwisat henne i flera stycken innan han kunde släppa henne till nattwarden? Sw[arade]s neij ock att hon allenast skall warit hos honom högst sex gånger samt mycket kort tid hwarje gång emedan hon icke kunnat wara längre borta än den korta tid hennes barn sofwit. Ock skall hon första gången när hon warit hos honom begiärt att gå till nattwarden hwilket han då beswarat henne skulle skie Påskdagen; när hon sedan Påskdagen kommit till honom skall han läst för henne dels på Latin och dels på Tyska af det förra skall hon aldeles icke förstådt och af det senare mycket litet, therefter skall hon med flera andra i Capellet communicerat. Fr[ågade]s hwad hon då sagt när han meddelte henne Sacramentet? Sw[arade]s att hon det icke mindes.

Rätten frågade henne om hon då icke hade widare kundskap om den Catholska läran än hon nu sagt? Sw[arade]s Neij, hwarefter Rätten förestälte henne att om så wore hade hon omöjligen ock utan någon annan orsak kunnat öfwergifwa Lutherska läran om hwilken hon då någon gång haft tilfälle att få redigare och bättre kundskap. Hwartil hon sig utlät att sedan hon af Gür blifwit lägrad som bekiände sig till Catholska läran, och hon wille hafwa honom till äkta skall hon trodt så mycket lättare förmå honom till fulbordan däraf när hon blott för hans skull ändrade Religion, och när då det kom thärtil att hon hade mycket liten kundskap om Lutherska läran skall det snart gådt för sig.

Fr[ågade]s Om Gür då låtit förmärka det han tyckte om i fall hon ändrade Relgionen? Sw[arade]s Neij aldrig och skall hon icke engång någonsin talt med honom därom, utan skall sådant warit en egenfattad tanka som fallit henne in. Fr[ågade]s Om hon då trodde att han i annan händelse icke skulle gifta sig med henne? Sw[arade]s det hon wäl wisste att sådant ändå kunde skie, men trodde att han för sin del skulle wara mera benägan och hafwa för henne mer wänskap.

Rätten frågade henne om hon då nu wille eftersinna sitt fel, söka kundskap och underwisning i wår Gudalära samt sedan wid den förblifwa? Sw[arade]s Att det som händt, skiedt blott af brist på kundskap och wore mycket naturligit det hon skulle häldre willa blifwa wid den Lutherska läran om hwilken hon hade någon kundskap än wid den Catholska därom hon ägde snart sagt ingen underrättelse. Rätten frågade henne om detta då wore hennes fulla alfwara? Hwilket hon til swar därå på det kraftigaste försäkrade och önskade att blifwa fulkomligen underrättad om Christna läran hwarpå Comministeren Norman sig utlät att så wida hon wille stå fast wid detta sitt löfte skulle hon finna det han skulle hafwa all möda ospard att henne underrätta, hwarefter hon bad Comministeren Norman att han äfwen wille hafwa samma möda för hennes syster Ulrica Preusner som icke ägde mera kundskap om sin Salighets ordning än hon, hwilket Comministeren Norman äfwen lofwade.

Sedan inkallades Gesällen Jacob Gür, 22 år gammal född på Kongsholmen Fadren warit Spinmästaren wid samma Fabrique Johan Jacob Gür till Religionen Catholique äfwen som hans hustru. Rätten frågad Gür om han äfwen blifwit i Catholska läran upfödd? Sw[arade]s Ja. Fr[ågade]s När han blifwit med Preusner bekant? Sw[arade]s För fem år sedan då han som lärling arbetat wid Fabriquen och skall sedermera för 2ne år sedan lägrat henne under äktenskapslöfte. Fr[ågade]s Om han sedermera wist sig icke willa äkta henne? Sw[arade]s Neij, utan skall han twärt om bedt henne så laga hos sitt Prästerskap i församlingen att hon kunde komma till att begå herrans nattward på det de sedan måtte blifwa wigde. Fr[ågade]s  Om han då icke öfwertalt henne att gå till Catholska läran? Sw[arade]s Neij, det han icke ens talt med henne om läran eij eller skall hon frågat honom därom, och skall han icke haft sig något bekant om hennes ombyte, förr än han fådt weta att hon i Capellet communicerat.

Rätten frågade honom om han hade något therwid att ärbjuda i fall hon nu besinnade sig, funne sig gjordt orätt och derföre wände om till Lutherska läran? Sw[arade]s Neij utan förklarade sig hafwa för henne all wänskap och liksom han sielf wille hafwa sin fria Religions öfning så hwarken kunde han eller wille förbiuda henne nyttia det samma; Äfwen som han sade sig eij hafwa therwid att påminna det barnen blefwe i Lutherska läran upfödde, hwarpå han redan trodde sig wist prof när han genast låtit af swensk Präst Christna det med henne sammanaflade barnet.

Rätten giorde henne derefter alfwarsamme föreställningar att hädanefter förblifwa wid det löfte hon giordt så att hon hwarken på ett eller annat sätt låta draga sig därifrån, hwilket hon än ytterligare kraftigt försäkrade.

Comministeren Norman lofwade äfwen å nyo att anwända all flit så med henne som hennes syster och Fabriqueuren Enberg utfäste sig tillika att så mycket hos honom står hålla öfwer henne noga tilsyn, tilläggandes att therwid mötte honom wäl den ledsamheten att Gür eij mera wore wid hans Fabrique utan hos Fabriqueuren Pauli så att han hade swårighet hindra henne gå ut för att besöka sin man, men wille biuda till att lösa honom från Paulis Fabrique och taga honom till sig; hwarmed Gür sade sig wara mycket nögd ifall det kunde låta sig giöra. Thermed lämnades afträde och faststäldes sedan på Stadsfiscalens begräran att detta protocoll skulle utskrifwas och Fiscalen tilställas för att i ödmiukhet inlämna det till Kongl May:tts och Riksens höglofl Swea hofrätt. År och dag som förr skrifwit står.
På Rättens wägnar
N: Risberg

Enligt husförhörslängden låg Mörks och Enbergs fabrik på tomt nummer 84 vilket enligt Stadsarkivets Registernyckel för fastigheter 1730 och 1810 skulle motsvara kvarteret Körsbärsträdet, ett kvarter som på den tiden sträckte sig från Hantverkargatan ned till vattnet.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Spinnerskan Preusner konverterar till katolicismen

Spinnerskan Preusner konverterar till katolicismen

Svårt lära spinnerskan Preusner något om salighetsläran

Svårt lära spinnerskan Preusner något om salighetsläran