Strax innan jul 1886 samlades omkring 75 personer i huset på Mäster Samuelsgatan 75 för att diskutera hur mycket arbetsgivare egentligen borde få bestämma över sina anställda. Mötet ordnades av Socialdemokratiska förbundet. Det här är polisens rapport om det hela.
Texten transkriberad:
Ang. Socialstmötet i huset N:o 2 Mästersamuelsgatan d. 18/12 1886
Socialdemokratiska förbundets möte sistlidne gårdagsafton, i huset N:o 2 vid Mästersamuelsgatan, började kl. ¾ 9 och slutade kl. ¼ 12 e.m. samt var besökt av omkring 75 personer.
Till ordförande valdes Nordman och till sekreterare Engström.
Ämnet var: Hur långt sträcker sig arbetsgifvarnes myndighet öfver arbetarne?
Fjorton talare uppträdde:
Alla ogillade arbetsgifvarnes tillvägagående att afskeda arbetare för deras politiska åsigter, såsom nyligen i några fall skett.
På förslag af Nordman antogs en resolution af ungefär följande lydelse: ”Mötet uttalar sin afsky för de arbetsgifvare, som afskeda sina arbetare för deras politiska åsigter”. ”Sluten Eder derför tillsammans i sällskap och bekämpa detta nedriga tilltag”!
Palm upplyste, att arbetsgifare slutit sig tillsammans i sällskap, hvilkens möten ej voro tillgängliga för polisen, som för myndigheterna inrapporterade hvad som förehades.
Han ansåg, att arbetarne borde följa exemplet, och att agitationsrörelsen för socialismen borde göras mer revolutionär. Han förordade stark sammanslutning och agitation för värfvande af socialister.
För närvarande vore socialisternas antal endast några hundra och emedan myndighetera kände detta, hade de vägrat afhållandet af möte å Nybroplan innevarande dag.
Helt annat skulle förhållandet blifva, då socialisterna räknade medlemmar i tusental, då skulle man ej vägra dem att hålla möten af fruktan att polisens battonger skulle ”ryka åt helvete”.
Nordman yttrade, att det var ”förfärligt oförskämdt af Öfverståthållaren eller polisen” att förbjuda socialisterna hålla möte å Nybroplan innevarande dag.
Vederbörande hade på allt sätt sökt motarbeta socialisterna: så hade man förelagt innehafvaren af Östermalmssalongen, att, om han ville behålla sina rättigheter att hålla ”muffbalär”, han ej skulle uthyra sin lokal åt socialisterna; äfven i samlingssalen i huset N:r 2 vid Mästersamuelsgatan hade man känt på väggarne och taket för att finna anledning till förbjudande af mötens hållande der, men ej lyckats.
Dessutom yttrade Nordman ungefär följande: ”Inte vill jag uppmana någon att gå till Nybroplan i morgon”, men jag vill upplysa, att jag för min del skall gå dit, och I fån göra hur i viljen; den som är fri och sjelfständig behöfver ej draga i betänkande att gå dit; ingen kan hindra en att stå på Nybroplan.
En stund derefter tog han åter till ordet serskildt för att tillägga, att tiden som utsatts för mötet i fråga, var kl. 1 på dagen.
Denna underrättelse upprepade han med stort eftertryck 3ne gånger.
Nordman kallade vid ett tillfälle polisen ”ordningsmaktens kreatur”.
För öfrigt förekom ingenting märkligt. Stockholm den 19 december 1886.
Den här rapporten är en av många som du kan läsa i polisens anteckningsbok angående möten 1885-1889.
