Här är polisens rapport från ett möte med Socialdemokraterna hållet vid Zinkensdamm den 27 juni 1886. Rapporten renskriven:
"Socialistmötet vid Zinkensdam Söndagen den 27 juni 1886
Det förliden gårdag, efter tillkännagifvande i tidning ”Socialdemokraten” för den 25 dennes af Socialdemokratiska föreningen, vid Zinkensdam afhållna offentliga mötet börjades kl: ½ 5 och slutade kl: ¼ 7 e.m. samt var besökt af omkring 5 à 600 personer och fortgick utan oordningar.
Till mötets Ordförande utsågs tapetseraren Nordman, som öppnade detsamma med ett tal om arbetarnes medborgerliga skyldigheter och rättigheter.
Derefter uppträdde åtta personer för att diskutera det af ordföranden framstälda ämnet, nemligen
1o) Åkerström, ingenting som berörde det af ordföranden framstälda ämnet, men framhöll nyttan af Socialismen för arbetarne samt att allmän rösträtt äfven för qvinnor är nödvändig.
2o) Ericksson, ett intetsägande och osammanhängande tal, som skulle bevisa orättvisan uti att en embets- eller tjensteman vid viss ålder erhåller hög pension så att han kan lefva bekymmerslös då deremot en skomakare, ”som likväl är Statens förnämste tjensteman” blifver inkastad på någon inrättning, med 4 öre till frukostpenningar per dag.
3o) Aug. Palm, att, såvidt af hans tal kunde uppfattas, han ansåg att arbetarne f.n. saknade alla rättigheter med undantag af att arbeta och fara illa, men hade så mycket större skyldigheter, deribland att indirekt betala de högsta skatterna – Tadlade derjemte orättvisan uti att lagen icke tillämpades lika på öfverklassen och underklassen; så hade han t. ex. läst i tidningarne att några beväringgsskyldige studenter i Upsala vägrat aflägga krigsmannaeden men härför icke blifvit åtalade, då deremot ett par bondpojkar i Småland, som följt studenternas exempel, blifvit straffade med en månads fängelse; förordade derefter tidningen ”Socialdemokraten” såsom varande arbetarnes enda och rätta organ samt uppmanade till bildande af fackföreningar och tillslutning till Socialdemokratiska föreningen –
4o) Skomakaren Lindqvist, sammanstämmande med Palm hvad angår arbetarnes medborgerliga skyldigheter och rättigheter, samt uppmanade närvarande qvinnor att bilda fackföreningar och att låta inskrifva sig i Socialdemokratiska föreningen.
5o) Ogifta Berling, ett tack till de närvarande qvinnorna för det de så talrikt infunnit sig vid mötet samt uppmaning att sluta sig till socialismen så att de snart kunde blifva starka, på det de måtte sjelfva kunna återtaga sina pröfvade rättigheter i samhället utan att detta skall behöfva tilldelas dem såsom nådegåfvor af männen.
6o) Johansson, om arbetsklassens förtryck af överklassen och om bristande bildning hos arbetarne och att orsaken dertill vore den missriktade undervisningen i skolorna samt att detta endast kan afhielpas om alla arbetare blifva socialister.
7o) Landin, om arbetarnes ovilkorliga skyldighet att sjlefva intaga sina rättigheter och sjelfva bestämma sina skyldigheter, hvilket endast kan ske genom bildande af fackföreningar och anslutning till socialism; samt
8o) Gustafsson, att han som ansåg sig och alla andra arbetare beröfvade alla rättigheter men pålagd flera skyldigheter än han förmådde bära, fått klart för sig att enda botemedlet mot det onda vore stark organisation inom fackföreningarna samt anslutning till Socialdemokratiska föreningen, hvarjemte han försökte tala något om rösträtt för qvinnan men kom af sig och slutade dervid.
Mötet afslutades af ordföranden Nordman med tillkännagifvande att Socialdemokratiska föreningen till nästa Söndag ämna föranstalta en festtillställning vid ”Ekbacken” å Ladugårdsgärdet. Derefter företogs insamling till bidrag för tidningen Socialdemokraten –
En röd fana med inskrift ”Frihet, jemlikhet och broderskap” var vid tillfället planterad på platsen.
Stockholm som ofvan
S. Jonsson"
Den här rapporten är en av många som du kan läsa i polisens anteckningsbok angående möten 1885-1889.
