(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid fornlämningen)
Framför dig ligger Brommas största gravfält. Det tillhörde byn Linta som existerade från 500-talet till 1600-talet
Invigning av skylten 25 april 2012. Fotograf Barbro Århem
Gravfältet (RAÄ 28) har troligen närmare 100 gravar, gravfältskartan visar 87 stycken. De flesta är runda stensättningar, men det finns även kvadratiska stensättningar och ett antal högar. Enstaka gravar är från vendeltid (440-800 e.Kr.), men merparten är anlagda under vikingatid (800-1050 e.Kr.). Här finns också flera husgrunder och en brunn.
Platsen är delvis undersökt. Sju stensättningar, fyra husgrunder (B-E på kartan), en rektangulär yta, tolkad som en boskapsfålla (A) samt brunnen, undersöktes på 1930-talet och återställdes sedan. I gravarna påträffades bronsspännen, ringsölja, bronsnål, järnnål, glaspärlor, skifferbryne, bröd, krossade lerkärl och nitnaglar. Dessutom fanns brända ben från de döda som enligt dåtida sed kremerades.
Höga fosfatvärden på gravfältskartan antyder att den förhistoriska byn sannolikt låg väster om gravfältets norra del. Höga fosfatvärden lagras i marken efter förmultning av avfall från måltider, spillning och slakt av boskap. Gravar ger något lägre fosfatvärden.
I husgrunderna, som tillhört den medeltida byn Linta, hittades järnbeslag, järnfragment, skifferbryne, ett tyskt silvermynt från 1000-talet och en supkopp av tenn troligen från 1500-talet.
Namnet Linta är skriftligt belagt 1361. Fru Christina Månsdotter i Stockby gav då sin dotter mark i ”Linitorn”. På 1500-talet skrevs namnet ”Linitte” och 1871 ”Lynta”. 1569 lades byn under kungsgården Torvesund (föregångare till Drottningholms slott). På 1600-talet flyttades bebyggelsen i Linta till ett läge strax norr om Kvarnbacksvägen men avhystes redan under århundradets senare hälft.
Vägen bakom dig, väster om skylten är troligen från förhistorisk tid. Den sträckte sig från järnåldersgården Ulvsunda till Bromma kyrka, via Linta by. Runstenen (RAÅ 38) stod tidigare längs denna väg, men flyttades hit 1951.
Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseet skyltar i första hand fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden. Undantagvis skyltas också vissa torp och äldre gårdar.
Ansvaret för skyltarnas skötsel ligger på respektive stadsdel.
