Den medeltida näverflötet på bilden användes som ett flöte till ett nät eller till en ankarboj för att markera en plats i vattnet.
Fisket var under medeltiden en viktig näring för Stockholm, kanske var det även en av förutsättningarna till att staden kunde växa så snabbt. Än idag samlas många fiskare kring Stockholms ström för att försöka hova upp en god fisk till kvällens middag.
Under medeltiden, när Sverige var katolskt, fiskades det flitigt eftersom det var förbjudet att äta kött under fastan. Fastade gjorde man på helgondagar, varje fredag, från Lucia till juldagen och under "långfastan" som varade fyrtio dagar fram till påsk. Vanlig fastemat kunde vara torkad och insaltat sill, lax, torsk, gädda och braxen. Fisken kunde ätas med godsaker som honung, smör eller sälspäck. Så småningom lärde man sig att lägga torkad fisk, ofta torsk från Bergen i Norge, i lut så att den svällde upp. Lutfisk serveras än idag på många julbord.
Flötet är ca 10 cm långt och hittades i kvarteret Diana 1969 när en källare skulle grundförstärkas.
Om du vill veta mer om utgrävningen sök i Stadsarkeologiskt register efter SR 18.
Vakaren har varit utställd på Medeltidsmuseet.
