Positiv som tillhört Axel Valfrid Lindvall, kallad "Djurgårdskalle".
Ett positiv är en liten orgel med vevanordning. Genom att veva på den spelar den automatiskt upp en melodi.
Djurgårdskalles positiv är av målat och fernissat trä och har ett dekorativt inristat mönster som liknar intarsia. I nedre hörnet finns dekorativa mässingsbeslag. Veven är av stål med ett trähandtag. Tre små fönster saknas och har ersatts med spänt tyg i sidofönstren och ett fotografi av Djurgårdskalle och hans partner Emma i mitten.
På insidan av det uppfällbara locket finns en fastklistrad handskriven låtlista. Där finns också en etikett med texten ”H. SCHRÖDER”, vilket skulle kunna vara tillverkarens namn. Men det finns också en uppgift om att den tyska orgelfabriken Bruder i Waldkirch ska ha tillverkat positivet omkring 1875.
Djurgårdskalles riktiga namn var Axel Valfrid Lindvall. Han föddes på Kungsholmen 1866 och hade länge gått omkring och sjungit på Stockholms gårdar när han träffade Emma. Hon hette Emelie Gustava Sjöström och var född nära Mariatorget 1869. Hon och fadern, en bergsprängarbas som var blind efter en sprängolycka, var ofta ute och sjöng till faderns positiv. Efter hans död måste hon skaffa en ny partner. Hennes val föll på Djurgårdskalle. I trettio år stod detta strävsamma par vid entrén till Skansen och sjöng populära visor.
Djurgårdskalle dog 1934, Emma fem år senare. Fattigvårdsnämnden skänkte då positivet, en skyddsduk, en hopfällbar pall, Kalles ljusbruna filthatt, Kalles mustasch (!), Emmas damhatt överklädd med svart sammet och tre insamlingsbössor till Stockholms stadsmuseum.
Läs mer om Djurgårdskalle i skriften: "Kalle och Emma på Djurgården" av Bill Lindwall, utgiven 1985.
Fotograf: Maria Magnusson
