Protokoll hållit vid Brittiska och allmänna federationens filialavdelnings sammanträde i Stockholm den 28 mars 1879.
Text
Upphov: Okänd. Stockholms stadsarkiv

Protokoll hållit vid Brittiska och allmänna federationens filialavdelnings sammanträde i Stockholm den 28 mars 1879

Protokollet har följande lydelse: §1. Justerades det vid Federationens senaste möte, d. 11 mars, förda protokollet. §2. Ordförande anmälde styrelsens ombildning. §3. Rektor [Ernst Gustaf Ferdinand] Olbers uppläste, på begäran af Ordf. [Johan Alfred Testuz], en utförlig inbjudning till Federationens medlemmar att, efter kongressens i Genéve exempel, bilda fem olika sektioner, hvilka hvar för sig skulle arbeta inom sitt område. Ordf. hemstälde till de närvarande, om frågan skulle bordläggas eller genast företagas till afgörande. Majoriteten önskade densammas omedelbara behandling. Rektor Olbers framhöll fördelarne af ett sådant gemensamt arbete i Federationens tjenst. Då ingen vidare yttrade sig, framstälde Ordf. proposition om medlemmarne ville, i öfverensstämmelse med förslaget, fördela sig på sektioner och antogs det sålunda framstälda förslaget. §4. Mötet beslöt att till styrelsen inlemnade skrifter skola underställas densammas omdöme och afgörande, huruvida de böra föredragas å allmänt möte eller införas i Sedlighetsvännen. §5. Upplästes tvenne af ledamöter inlemnade uppsatser; den första besvarande i tvenne punkter de beskyllningar man gjort petitionsförslaget, nämligen att orättvist anklaga polisen för att genom sin reglementeringsförordning stå i strid mot almänna lagen, samt att lida af en allt för stark polemisk anstrykning. Den tredje punkten i samma uppsats angifver ett annat sätt än det redan föreslagna att bringa petitionsförslaget till en större almänhets kännedom, genom att som tilläggsblad låta utdela det med de större tidningarna. Den andra uppsatsen går ut på att bevisa omöjligheten af att med tanken ensam, utan medverkan af känslan, åstadkomma den reform vår förening åsyftar. Denna uppsats bemöter äfven det af en medlem uttalade påståendet, att man endast borde hafva en objektiv uppfattning af denna sak, med den försäkran, att qvinnan aldrig skall kunna betrakta den annorlunda än subjektiv, och slutar med en varm uppmaning till gemensam sträfvan för petitionens snara inlemnande till vederbörande. §6. Mötet öfvergick nu till diskussion af pet.-förslagets 3:dje moment. En talare önskade en sådan omskrifning af dess första punkt, att man deri kunde tydligt skilja dr: [Karl Gustaf] Grähs uppgifter från föreningens åsigter. En annan talare önskade förklaring på, huru polisen å ena sidan kan visa så stort nit, att qvinnor på snart sagdt blotta misstankar förföljas och inskrifvas, under det å andra redan ett flera gånger större antal fria prostituerade lemnas åt sig sjelfva. Förklaringen ansågs af en annan medlem ligga i den större eller mindre skickligheten hos de sednare att hålla sig undan polisens vaksamhet. I afseende på uttrycket fria prostituerade rådde mycken meningsskiljaktighet. Några yrkade på ordets utbytande mot ett rent svenskt uttryck, såsom lösaktiga eller otuktiga qvinnor, under det andra föreslogo en omskrifning. Andra åter föredrogo det internationela uttrycket fria prostituerade. På förslag af Ordf. beslöt mötet att utnämna en komité, till omarbetande af pet:-förs. i sin helhet. Denna komité, hvars antal medlemmar ej fick understiga fem, bildades delvis under mötet och utsågos dertill Fruarna Limnell och Langlet samt häradshöfding Mathiesen och pastor Testuz; valet af den femte medlemmen, om möjligt helst en läkare, öfverlemnades åt de redan utnämnde. Sedan mötet uppdragit åt styrelsen att bestämma tiden för nästa sammanträde, vid hvilket diskussionen öfver de återstående momenten af pet:-förs: skulle fastställas, upplöstes mötet. Ut supra. In fidem. Math[ilda] Kramer, andre sekreterare. Protokollet justerades den 18 april 1879. Protokollet kan öppnas som PDF via länken intill.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad