Det första Nordiska skolmötet hölls 1870, det sista 1970. Syftet med dessa möten var att yrkesverksamma inom skolor och pedagogik i de nordiska länderna skulle kunna samlas och utbyta erfarenheter, diskutera, lyssna på föredrag och ta med sig nya idéer hem för att göra skolan bättre. Mötena hölls ungefär vart 5e år och man var i olika städer vid varje tillfälle. Skolmötena drog väldigt många deltagare, upp till 7000 personer.
Året 1910, den 9 till 11 augusti, hölls Nordiska skolmötet i Stockholm. Ett inslag var att man hade utställningar, framförallt värdlandet presenterade sitt lands skolverksamhet. Utställningarna presenterades denna gång i Engelbrektsskolan i Stockholm. På fotografiet ser man en del av utställningen, det finns några fler bilder tagna vid samma tillfälle.
Vid sekelskiftet 1900 var dessa skolmöten bland de viktigaste arenor som fanns kopplat till skolans värld. Mötena blev också en utbildningspolitisk plattform, inte bara ett forum för diskussioner. Många frågor var brännande aktuella och diskuterades livligt i hela samhället, inte bara på dessa skolmöten. Frågor om hur lärarkåren skulle bli professionaliserad stod högt på agendan. Vilka krav skulle man ställa på utbildning, vilka regler skulle gälla och vilka etiska riktlinjer behövdes? Vilken pedagogik var den bästa? Typiskt för denna tid var också att man diskuterade medborgarfostran: hur fick man unga människor att bli goda medborgare?
Runt 1900 rådde stora orättvisor inom skolans värld. Exempelvis gick fattiga barn vanligtvis i folkskola, rika barn i läroverk, som hade en mer avancerad läroplan. Det fanns alltså parallella skolsystem. Hur många år ett barn kunde gå i skolan berodde också på om barnen behövde bidra till familjens försörjning eller ej.
Man diskuterade mycket hur pedagogiken borde utformas för att kunna passa alla. Det är ju en fråga som fortfarande diskuteras, men inte längre på några Nordiska skolmöten.
