Åsögatan 159 västerut. Nuv. Åsögatan 213.
Foto

Åsögatan 159 västerut. Nuv. Åsögatan 213.

När Henning och Lotten ska flytta ihop hamnar de högst upp på Åsöberget. Så här beskriver författaren Per Anders Fogelström hur segregationen kunde se ut runt 1860-talets Stockholm.

Staden hade en underlig vana: den lyfte de fattigas bostäder i solen, på de högsta bergen. De små träkåkarna låg över pampiga hus och ståtliga torn, som vore de pärlor att visa upp. /…/

Så levde de fattiga högt över de rika, satt i skjulen på sina berg och såg ner över bördig jord och vackra välbyggda hus. Men naturligtvis fick de betala sitt pris, streta framåtböjda i blåsten, släpa sina vattenhinkar från dalarnas brunnar, halka på ishala klippor och balansera på stenar och bräder över djupa gyttjepölar i bergssvackorna. I många av husen skallrade trasiga rutor, spruckna tegelpannor släppte in vattendropp och all värme försvann ut genom gistna väggar. Ur: Mina drömmars stad (1960)

Åsögatan 91 före 1885.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Åsögatan mot väster

Åsögatan mot väster