Dekorativt montage av en karta, ett foto och en teckning.
1866 års stadsplan, Lindhagenkommittén, Stockholms stadsarkiv. Klara Mälarstrand och Tegelbacken 1967, fotograf Ingemar Gram, Stadsmuseet. Perspektivskiss över Sergels torg 1968, arkitekt Marie-Louise Ahlberg, Stadsarkivet.

Klarakvarteren och Norrmalmsregleringen - riv för luft och ljus och moderna tider!

Mellan 1952 och 1970 revs ungefär hälften av husen i Klarakvarteren i centrala Stockholm. Bostadshus och små verkstäder ersattes av gallerior, kontor och breda bilvägar. Många har kritiserat resultatet, men hur tänkte de som tog besluten? Det här är en lektionsuppgift om stadsplanering som tränar historisk empati.

Lärarhandledning för:

Till dig som är lärare

Historisk empati handlar om att inte döma historiens människor utifrån nutida måttstockar utan att förstå handlingar utifrån tidens egna normer och förutsättningar. Det här lektionsförslaget är en övning i perspektivtagande och att undersöka och värdera historien utan personligt färgade åsikter eller förförståelse.

Uppgiften kan genomföras separat eller ingå i ett större arbetsområde om stadsplanering, städers och samhällens framväxt.

Instruktion till uppgiften

  • Gå längs Drottninggatan, från Norrtullsgatan till Riksbron. Detta kan göras i helklass eller som hemuppgift för eleverna. Eleverna har i uppgift att notera
    • skillnader i stadsmiljön längs vägen, exempelvis husens arkitektur, trafiksituation, planteringar, fördelning av bostäder, affärer och kontorslokaler.
    • egen känsla eller uppfattning av stadsmiljön längs sträckan.
  • Enskild eller gemensam reflektion över iakttagelserna längs Drottninggatan. Reflektera över om stadsbilden är fin eller ful, praktisk eller dysfunktionell, trygg eller otrygg.
  • Introducera eleverna till Norrmalmsregleringen; rivningarna i Klara och omgörningen till Stockholm City
  • Diskutera:
    • Vad var syftet och målet med Norrmalmsregleringen?
    • Hur tänkte dåtidens stadsplanerare och ansvariga beslutsfattare?
    • Hur såg de på staden?
    • Hur såg de på historien?
    • Vilka handlingsalternativ hade de
      • 1945?
      • 1960?
      • 1975?
    • Hur blev resultatet jämfört med visionerna?
    • Kontrafaktiskt tankeexperiment: Vad hade du gjort om du varit stadsplanerare 1940?

Material till uppgiften

Tips på andra material och resurser som berättar om Norrmalmsregleringen

  • P3 Dokumentär: Rivningen av Klarakvarteren

  • Besök utställningen Klara på Stadsmuseet (2027-2028)

    Under perioden 20 februari 2027 - 29 augusti 2028 står utställningen om Klarakvarteren och Norrmalmsregleringen på Stadsmuseet i Stockholm. Museet har fri entré.

    Utställningens höjdpunkt är en modell som du kan gå in i. Den visar hur området såg ut precis innan husen revs och det nya city byggdes upp.

    Du får också veta bakgrunden till varför man ville göra dessa förändringar i staden, det som kallas ”Norrmalmsregleringen”. Du får även veta vad som hände efter rivningarna, liksom vad som är på gång i Klara i dag och i framtiden.

  • Norrmalmsregleringen. Jan Jörnmark, Fastighetsägarna

Uppdaterad