Klarakvarteren och Norrmalmsregleringen - riv för luft och ljus och moderna tider!

Mellan 1952 och 1970 revs ungefär hälften av husen i Klarakvarteren i centrala Stockholm. Bostadshus och små verkstäder ersattes av gallerior, kontor och breda bilvägar. Många har kritiserat resultatet, men hur tänkte de som tog besluten? Det här är en lektionsuppgift om stadsplanering som tränar historisk empati.

Lärarhandledning för:

Till dig som är lärare

Historisk empati handlar om att inte döma historiens människor utifrån nutida måttstockar utan att förstå handlingar utifrån tidens egna normer och förutsättningar. Det här lektionsförslaget är en övning i perspektivtagande och att undersöka och värdera historien utan personligt färgade åsikter eller förförståelse.

Uppgiften kan genomföras separat eller ingå i ett större arbetsområde om stadsplanering, städers och samhällens framväxt eller efterkrigstidens samhällsutveckling.

Instruktion till uppgiften

Steg 1. Studera och reflektera över stadsmiljön

Låt eleverna gå längs Drottninggatan, från Norrtullsgatan till Riksbron. Detta kan genomföras som stadsvandring, gemensam exkursion eller enskild hemuppgift. Be eleverna notera och anteckna:

• Notera skillnader i bebyggelse och arkitektur - förändras arkitekturen under promenaden? Hur?
• Hur skiljer sig förekomsten av bostäder, kontor och handel - hur verkar fördelningen vara?
• Hur är trafikmiljön? Är den anpassad för bilar? Cyklar? Fotgängare? Kollektivtrafik? Annat?
• Grönska och offentliga platser - finns det torg och parker? Hur är verkar de vara skapta för att användas?
• Vilka delar av stadsmiljön upplever du som attraktiva?
• Vilka delar upplevs som mindre attraktiva?
• Var känns staden levande? Motivera ditt svar.
• Var känns den främst anpassad för handel, arbete eller transporter?
  
  

Steg 2: Undersök Norrmalmsregleringen

Läs artikeln om Norrmalmsregleringen. Studera bilder och källmaterial. Fokusera särskillt på:

• vilka problem man ansåg att den äldre stadsmiljön hade
• vilka mål stadsplanerarna arbetade mot
• hur framtidens stad beskrevs
• vilka värden man ville bevara respektive förändra

Anteckna dina svar på punkterna ovan.

Steg 3: Diskutera perspektiv och historiska empati

Diskutera tillsammans:

• Vad var syftet med Norrmalmsregleringen?
• Vilka samhällsproblem ville man lösa?
• Hur såg stadsplanerare och beslutsfattare på framtiden?
• Hur såg de på äldre bebyggelse och kulturmiljöer?
• Vilka alternativ hade de att välja mellan?

Varför förändrades planerna över tid?

Steg 4: Jämför vision och resultat

Diskutera:

• Hur stämde resultatet överens med de ursprungliga visionerna?
• Vilka mål uppnåddes?
• Vilka konsekvenser blev oväntade?
• Hur har synen på rivningarna förändrats över tid? Fundera särskilt över hur planer och genomförande förändrades från 1945, 1960 och 1975 till idag.
  
  

Steg 5: Kontrafaktiskt tankeexperiment

Föreställ dig att du är stadsplanerare i Stockholm år 1945. Du känner till de problem som dåtidens beslutsfattare såg, men inte hur Stockholm kommer att utvecklas senare.

• Hur skulle du ha velat förändra Klarakvarteren?
• Vad hade du bevarat?
• Vad hade du rivit?
• Hur hade du motiverat dina beslut?
  
  

Material till uppgiften

Artikel om Norrmalmsregleringen

Tips på andra material och resurser som berättar om Norrmalmsregleringen

• P3 Dokumentär: Rivningen av Klarakvarteren

• Besök utställningen Klara på Stadsmuseet (2027-2028)

  Under perioden 20 februari 2027 - 29 augusti 2028 står utställningen om Klarakvarteren och Norrmalmsregleringen på Stadsmuseet i Stockholm. Museet har fri entré.
  
  Utställningens höjdpunkt är en modell som du kan gå in i. Den visar hur området såg ut precis innan husen revs och det nya city byggdes upp.
  
  Du får också veta bakgrunden till varför man ville göra dessa förändringar i staden, det som kallas ”Norrmalmsregleringen”. Du får även veta vad som hände efter rivningarna, liksom vad som är på gång i Klara i dag och i framtiden.
  
  

• Norrmalmsregleringen. Jan Jörnmark, Fastighetsägarna