Montage: Protokoll från kyrkans konsistorium som utreder om en svart man får gifta sig med en vit kvinna 1776, bredvid ett utdrag ur Svenska Dagbladet 12 januari 1912 där rasbiologen Herman Lundborg redogör för sina idéer. Stockholms stadsarkiv
Vem får vara svensk? Analysera nationalistiska argument från tre århundraden
Här hittar du tre exempel från tre olika århundraden som alla tar upp "svenskhet", vilka som passar in i det svenska samhället och vilka som inte gör det.
Du väljer själv om du vill använda hela texterna eller arbeta med kortare utsnitt ur dem. Du kan låta eleverna arbeta enskilt eller i grupper under din ledning.
Arbeta med Globala målen
Det här lektionsförslaget anknyter till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Uppgiften kan kopplas till mål 10: Minskad ojämlikhet. Läs mer på Globala målens webbplats.
Elevinstruktion: Vem får vara svensk?
Vem som får räknas som svensk och inte - och vem som får vara i Sverige eller inte - är en fråga med lång historia. Nationalism är ett begrepp som försöker definiera en idé om samhörighet i grupper av människor. Det finns flera olika definitioner av begreppet nationalism, bland annat två huvudsakliga sätt att se på det: En del menar att samhörigheten är ärftlig och att vi föds in i en biologisk och kulturell gemenskap. Andra menar att det beror på var vi bor och växer upp, och hör ihop med statstillhörighet och medborgarskap.
I den här uppgiften får du studera några källor från olika tider och undersöka vilka argument som använts, vad som är likt och vad som är olikt.
Källa 1: 2010-talet
"Det är ju så att Sverige i dag inrymmer andra nationer. Vi har ju till exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare, men tillhör den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten – då kan det bli problem. [---] Det är ju annars önskvärt att staters geografiska gränser sammanfaller med folkets utbredning."
Björn Söder (SD), dåvarande andre vice talman. Dagens Nyheter 2014-12-14. Du hittar artikeln som pdf om du klickar på bilden eller länk till hela artikeln längre ned, under rubriken "Externa länkar".
Citatet kommer från en artikel i Dagens Nyheter, där Björn Söder, dåvarande andre vice talman i riksdagen blev intervjuad av journalisten Niklas Orrenius. Björn Söder blev kritiserad från många håll efter sitt uttalande och hävdade att han blivit missförstådd och att hans citat blivit tagna ur sitt sammanhang. I en efterföljande artikel i Aftonbladet 2014-12-15 utvecklade han sina tankegångar och sade bland annat:
"På ett ideologiskt plan måste man göra skillnad på medborgarskap och nationstillhörighet."
Björn Söder (SD), dåvarande andre vice talman. Aftonbladet 2014-12-15. Du hittar artikeln som pdf om du klickar på bilden eller länk till hela artikeln längre ned, under rubriken "Externa länkar".
Sök efter definitioner av nation i ordböcker. Vilka olika betydelser kan ordet ha?
Om vi utgår från Björn Söders citat och hans skillnad mellan medborgarskap och nationstillhörighet, vad tror du krävs för att ingå i en viss nation enligt hans resonemang i artikeln?
Herman Lundborg var läkare och docent i medicin. I början av 1900-talet forskade han bland annat på ärftliga sjukdomar i det som då räknades som ett vetenskapligt ämne - rasbiologi. Herman Lundborg blev chef för Rasbiologiska institutet i Uppsala när det startade 1922. I artikeln Den svenska folkkroppens sanering skriver han bland annat:
"Det svenska folket tillväxer mindre raskt än de öfriga skandinaverna, och dessa i sin tur mindre än andra germaner (exempelvis tyskarna). I Sverige är åldersfördelningen onaturlig, i det att de lifskraftigaste åldrarna äro proportionsvis svagast representerade, under det att barn och gamla äro i öfvertal. Vidare har Sverige att uppvisa den högsta procenten oäkta barn, högre än i något annat länd. Allt detta lär oss statistiken. Det tyder på, att den svenska folkkroppen icke är riktigt sund. [---] Detta i sin tur medför ett sjunkande af kulturen och minskad värnkraft äfven gentemot yttre fiender."
"Sociala 'sumpmarker' böra dräneras. Verkligt urartade eller förkomna individer, som förefinnas i många 10-tusental i vårt land, liksom i andra kulturländer, äga ej nödig tillsyn, utan verka utvecklingshämmande och skadligt för rasen. Statsmakterna böra ägna dessa grupper den största uppmärksamhet."
Herman Lundborg, docent i medicin. Svenska Dagbladet 1912-01-08. Du kan läsa hela artikeln genom att klicka på bilden ovan.
Herman Lundborg använder bland annat begreppet folkkropp. Vilken av de två huvudsakliga definitionerna verkar Herman Lundborg bygga sin nationalism på? Motivera ditt svar!
Vilka exempel på grupper som inte passar in, hittar du i texten?
Tycker Herman Lundborg att alla människor är lika mycket värda, enligt dig? Motivera ditt svar!
1776 ville Peter Watkins Montesse och Lowisa Dorothea Sundberg gifta sig med varandra. Han var mörkhyad och hon var ljushyad. Stockholms Consistorium, en domstol inom kyrkan, diskuterade om de båda skulle få gifta sig med varandra, eller om det kunde ses som ett problem att de hade olika hudfärg.
Enligt kyrkoordningen och lagen var det förbjudet för människor att gifta sig om de hade
"smittosamma ock oboteliga sjukdomar samt vederstyggeliga ock stora fel och lyten".
Prästerna i Consistoium kom fram till att mörkare hudfärg inte kunde räknas som ett sådant hinder. Däremot var de oroliga att det skulle finnas en skillnad i temperament mellan Peter Watkins Montesse och Lowisa Dorothea Sundberg, som gjorde att de inte borde få gifta sig. I sitt resonemang skriver prästerna om grupper i Sverige som de menar är annorlunda och inte passar in. (På 1700-talet användes uttryck som vi inte accepterar idag, till exempel Z-ordet för romer.)
"... hvad en mångårig erfarenhet vid handen gifvit hafva händt med Savojarer, Tartarer, Ziguener ock flera Lättingar, hvilka, oaktadt de genom de alfvarsammaste Kungl. författningar öfver 100de års tid blifvit strängt förtyglade ock efterhållne, likväl icke kunnat til sinnelag i märkelig mån förbättras och afhållas ifrån att i Landsorterne tilfoga allmogen stort besvär och olägenhet"
På modern svenska står det ungefär: Vad vi har sett efter många års erfarenhet med Savojarer, Resande, Romer och andra Lättingar, som trots att de blivit begränsade och övervakade genom stränga lagar under 100 års tid, att de ändå inte har fått ett bättre sinnelag eller slutat att orsaka människor stort besvär och olägenhet på landsbygden.
Jämför tre källor från tre århundraden
Vad är likt mellan de tre texterna, tycker du?
Vad är olikt mellan de tre texterna, tycker du?
Alla tre texterna identifierar olika grupper av människor. Vilka?
