Montage av ritning och fotografi över ett flerfamiljshus
Klippgatan 19: fasadritning från 1912. Arkitekt: Axel Bergman, Stockholms stadsarkiv. Foto: Johan Stigholt 2023, Stadsmuseet i Stockholm.

Klippgatan 19 berättar en judisk historia

Genom att studera Heckscherska huset på Klippgatan 19 framträder en större historia. Ritningen berättar om vad en modern arbetarklassbostad från sekelskiftet 1900 är, om samhällets normer och om del av den europeiska, judiska historien.

Lärarhandledning för:

Till dig som är lärare

Det här lektionsförslaget utgår till arkitekt Axel Bergmans ritningar från 1912 över Heckscherska huset, kallat "Judehuset" i folkmun. Genom att studera ritningen framträder vad som ansågs vara moderna arbetarbostäder av god standard i början av 1900-talet, vilket i sin tur markerar kontrast mot den standard de flesta arbetare i Stockholm hade.

Husets tillkomst berättar i sin tur dels om det svenska samhället vid 1900-talets början: om minoriteter och majoritetssamhället, om det samhälleliga skyddsnätet och välgörenhetsarbetets roll, om normer och vardagsliv. Det berättar också om en del av den judiska historien i Europa; hur ett hus på Södermalm är ett resultat av upprepade antisemitiska våldsdåd i det dåtida Ryssland, nuvarande Litauen, Belarus och Ukraina, och om en rikare och spretigare judiskt kultur i Sverige. 

Lektionsförslaget består av två delar:

  1. Analys av ritningen utifrån undersökningsfrågor i handledningen.
  2. Resonemangsfrågor till den historiska kontexten som sammanfattas i handledningen.

Instruktion till uppgiften

  • Skriv ut ritningar över tre av våningsplanen i A3 och dela ut till eleverna. Du kan också skriva ut lärarhandledningen med elevfrågor och förslag på svar.
  • Uppgiften kan genomföras enskilt eller i mindre grupper.
  • Inför Elevuppgift 1 kan du välja att ge eleverna en introduktion och bakgrund till huset på Klippgatan 19 innan de undersöker ritningarna, eller låta dem undersöka huset och besvara frågorna först och avsluta med att förklara sammanhanget och den större historia huset ingår i inför Elevuppgift 2.

Bild av ritning och siffran ett Bild av ritning och siffran två. Bild av ritning och siffran tre Bild på lärarhandledningen

Om ljudvandringen Unga judar i sekelskiftets Stockholm

Övningen anknyter till ljudvandringen Unga judar i sekelskiftets Stockholmhistoriskavandringar.se, som är ett samarbete mellan Stadsmuseet i Stockholm och Stockholmskällan. Du tar del av ljudvandringarna direkt i webbläsaren, i telefonen eller på dator. Till varje ljudspår finns en transkription av berättelsen.

Den streckade rutten på kartan som hör till varje ljudvandring visar hur du ska dig framåt genom stadsrummet. Följ kartnål efter kartnål, tryck igång ljudspåret på respektive plats och tar del av det bildmaterial som fördjupar berättelsen. Du kan även ta del av ljudvandringarna hemifrån eller i klassrummet så övningen kan göras utan att vandra fysiskt i staden.

Elevuppgift 1. Tolka och analysera ritningen av Klippgatan 19

Studera de tre ritningarna över planlösningen för bottenvåning, undervåning och källaren för huset på Klippgatan 19, och svara på följande frågor:

  1. Hitta den största lägenheten.
    - Hur många rum har den?
    - Vilka utrymmen finns i lägenheten?
    - Vem bodde där?
  2. Vilken är den vanligaste lägenhetstypen?
    - Hur många rum har den?
    - Vilka utrymmen finns i lägenheten?
  3. Var i huset finns toalett och badrum?
    - Hur många toaletter och hur många badrum finns på de tre ritningarna?
    - Vilka poänger finns med att ha många små lägenheter och delad toalett och badrum? Vilka nackdelar finns det?
  4. Vad skulle de olika utrymmena på undervåningen användas till?
  5. Vilka slutsatser eller hypoteser kan du göra om människorna som bodde på Klippgatan 19 utifrån ritningarna?

Elevuppgift 2. Placera huset i en historisk kontext

Huset på Klippgatan 19 byggdes 1912-1913 av Eduard och Sophie Heckschers stiftelse och kallades i folkmun för "judehuset". Fattiga judiska familjer, ofta invandrade från Östeuropa, kunde få bostad här med reducerad hyra, en form av social housing. 1860-1914 hade Sverige passfrihet och fri invandring. 1881-1884 och 1903-1906 blev judar i dåvarande Ryssland utsatta för flera våldsamma pogromer. 

Resonera utifrån följande frågor:

  1. Varför kallades Klippgatan 19 för ”judehuset”? Vilka var det som kallade det så, tror du?
  2. Varför behövdes huset på Klippgatan 19 när det byggdes på 1910-talet?
    - Vilka villkor eller omständigheter i omvärlden påverkade situationen?
    - Vilka villkor eller omständigheter i Sverige kan ha motiverat Eduard och Sophie Heckscher att låta bygga huset? 

Uppdaterad