Jämför historia - likheter och skillnader
Vad är lika och vad är olika när du jämför historien med idag? Använd ett Venndiagram för att spalta upp analysen i kontinuitet och förändring.
Lärarhandledning för:
En del förändras och annat är sig likt. Att studera historien är ofta abstrakt, och då kan Venndiagrammet med sina överlappande fält vara till hjälp för att förtydliga då och nu och vad som är lika däremellan.
Venndiagrammet kan ha flera olika fält som delvis överlappar. Stockholmskällans version har två överlappande cirklar för att jämföra och hitta likheter eller olikheter mellan nutid och historia.
Du kan rikta upp två överlappande cirklar på vita tavlan i klassrummet och göra övningen tillsammans, eller skriva ut venndiagrammet och låta eleverna skriva själva. Du kan använda diagrammet för att analysera vilket material som helst, men i det här lektionsförslaget gör eleverna en jämförelse av vilka fordon som användes 1898 och idag, och vilka av dem som fortfarande finns kvar.
Längst ned på sidan hittar du förslag på andra källmaterial som går att använda för att undersöka likheter och skillnader mellan nu och då.
Det här lektionsförslaget utgår från målningen "Vy över Slussen" från 1898, av konstnären Carl August Tholander. Målningen är detaljerad och avbildar både människor, fordon, miljöer och teknologi.
- Vilka fordon användes 1898? Vilka fordon använder vi idag? Vilka är lika mellan 1898 och idag?
Vy över Slussen 1898
Det är gott om fordon – typiska för tiden runt sekelskiftet 1900: Ett ånglok som kör rakt emot oss, en ångspårvagn uppe på bron, flera ekipage med häst och vagn - både en täckt vagn dragen av två hästar nere till höger som möter en öppen vagn för last. Uppe på Brunnsbacken, ovanför tunnelöppningen ser vi en öppen landå. Till och med taxi kördes med häst och vagn och kallades "droska" på den här tiden. I gatan ner mot Skeppsbron kan vi skymta spårvagnsspåren. Längs kajen och på Saltsjön till höger syns många båtar - både segelbåtar, ångbåtar och roddbåtar. Det finns inte någon bil eller annat bensindrivet fordon i bilden, och inga flygplan eller helikoptrar. Fullt realistiskt då det var en mycket ovanlig syn före sekelskiftet 1900.
Det är många människor i rörelse i målningen. Närmast oss syns flera barn som tittar ner mot ångloket - en flicka som blir dragen i håret av en pojke, och två pojkar som ligger uppe på muren eller balustraden ner mot järnvägsspåren och parken på Ryssgården. En kvinna i hatt och blus med stora puffärmar står intill. Nere i parken är det också människor, en man i uniform och med en röd flagga i handen står mellan järnvägsspåret och Södra Stadshusets innergård. De flesta på bilden går till fots, men en soldat i blå uniform och med pickelhuva rider på en häst nere till höger. En pojke springer rakt ut i gatan strax bakom, och en bit längre fram kan vi urskilja en dam med stor hatt till exempel.
Mitt i målningen och långt nere till höger syns den svenska flaggan med unionsmärket. I luften ovanför byggnaderna i bildens mitt syns tunna telefonledningar som fäster i en grind på taket. Över det röda plåttaket till vänster syns elledningar. Både elektricitet och telefon var under stark utbyggnad i Stockholm vid den här tiden. Industrialiseringen pågår för fullt, med gott om teknik på frammarsch.
En del av byggnaderna på målningen finns fortfarande kvar: Huset med rött plåttak till vänster är Södra stadshuset, där Stockholms stadsmuseum har sina lokaler idag. Då var det bland annat domstol i huset. Kyrktornet som sticker upp i mitten av bilden är Tyska kyrkan i Gamla stan. Till höger om kyrkan ligger Räntmästarhuset, i korsningen Slussplan-Skeppsbron. I grönskan längst till höger syns Amiralitetshuset och Skeppsholmskyrkan, nuvarande Eric Ericson-hallen. Allra längst bort i bild skymtar en rad med ljusa, färgglada byggnader. Det är den då nybyggda Strandvägen.
Andra byggnader är rivna sedan länge. Det stora huset mitt i bilden låg på Brunnsbacken, en förlängning av Hornsgatan som inte finns kvar. Huset revs på 1930-talet när gamla Slussen byggdes. I det huset låg restaurang Pelikan ett tag.
Vy över Slussen är målad ur fågelperspektiv; kanske har konstnären stått i ett fönster på andra eller tredje våningen på Peter Myndes Backe. Längst nere till vänster syns konstnärens signatur, målad i rött: Ett stort "A" med ett "tak" över, som om ett "T" stod där bakom.
Konstnären Carl August Tholander levde 1828-1910. Han målade tavlan
Vy över Slussen 1898. Carl August Tholander föddes och dog i Kristianstad, men utbildade sig till konstnär i Stockholm i mitten av 1800-talet. Efter att ha rest runt i Europa slog han sig ned i Ryssland under många år, där han arbetade som porträttmålare och bildlärare på gymnasiet. 1898-1899 bodde han i Stockholm.
