Argumentationsanalys av rösträttsdebatten

I det här lektionsförslaget analyserar eleverna argument både för och emot allmän rösträtt mellan 1890 och 1921, utifrån källmaterial på Stockholmskällan och i Historiskt Magasin: Demokratins rösträtt.

Lärarhandledning för:

Till dig som är lärare

Den här uppgiften utgår från historiska argument för och emot allmän rösträtt. Källmaterialet finns digitalt på Stockholmskällan och i Historiskt Magasin: Demokratins genombrott, på sidorna 12-13, 21, 24-27 och 30-31. Du kan också ta del av innehållet och ytterligare material på Stockholmskällan i temat Vägen mot demokrati.

Låt eleverna jobba med uppgifterna i par eller smågrupper. Avsluta med gemensam diskussion i klassen.

Till dig som är elev

Läs sidorna 12-13, 21, 24-27 och 31-32 om historika argument för och mot allmän rösträtt i Historiskt Magasin: Demokratins genombrott. Citaten kommer från källorna under de historiska citaten här nedanför.

1. Fundera:

• Vilka likheter och skillnader finns mellan argumenten och sätten att resonera om rösträtt?
• Vilka retoriska knep använder debattörerna?

2. Formulera motargument till de här argumenten:

• ”Det är orättvist att utestänga halva befolkningen från politiskt inflytande” (Ann-Margret Holmgren ca. 1897-1901)
  

   

• ”Genom arbetarnes röster skola politiska äfventyrare framhjälpas till makten” (Fosterländska förbundet 1902)
  

   

• ”Det är kvinnans skyldighet att först och främst vara kvinna, liksom det är mannens plikt att först och främst vara man.” (Harald Holmqvist 1913)
  
  
  
• [Om alla kvinnor ska sakna rösträtt bara för att några av dem kan bli sjukligt nervösa under menstruation och i klimakteriet] ”Utan att förneka nämnda fakta, måste man reagera mot slutsatsen såsom ologisk och orimlig. Eller hvad skulle man väl säga om slutsatsen: Det finnes i Sverige c:a 60,000 försupna män, odågor och farliga, därför bör alla män beröfvas rösträtt?” (Salomon Eberhard Henschen 1912)
  
  
  
• [Det är inte folket som kräver rösträtt, utan] ”maktspekulanter, radikala tidnings-skrivare och yrkesagitatorer som landet rundt sökt sprida missnöje bland arbetareklassen” (Fosterländska förbundet 1902)
  
  
  
• ”Men kanske kvinnans inträde i riksdagen kommer att betyda en höjning af de särintresse, som hon anses representera? Kvinnorna skulle komma med känslor och idéer som vi nu sakna. Men är det så, att det är nya idéer och projekt, som vi behöfva här i riksdagen?” (Herr Thyrén 1912)
  

   

• ”Vidare önskar jag rösträtt, därför att jag är intresserad af politiska spörsmål. Jag skulle i likhet med flertalet finska kvinnor och i motsats till många män använda min rösträtt” (Signe Bergman 1907)
  
  
  
• ”Och endast om alla kategorier af människor få tillfälle att med kraft värna om hvad för dem är viktigt och kärt, banas väg för den rättvisa, som är en af grundvalarne för samhällets lycka”
  (Karolina Widerström 1907)
  
  
  
• ”Är det nu verkligen så, att själfva rättfärdigheten utgör det centrala i denna agitiation, hvarför undviker man då med sådan sorgfällighet allt ordande om de skyldigheter gentemot staten som måste ligga till grund för en af staten gifven rättighet? Eller, med andra ord, hvarför framhåller man aldrig mannens värnplikt […]?” (Harald Holmqvist 1913)