"Ännu litet högre upp på samma sida låg Kungsholms brandstation, utanför vilken svajiga brandmän brukade motionera sig ett antal meter i vardera riktningen, iförda sina lägeruniformer med runda, plattkulliga mössor med blågul kokard framtill och tvänne långa, svarta sidenband dinglande nedför nacke och skuldror, vitrandig blåblus med en kraftigt tilltagen svart rosett under hakan. Det var i fred det - i krig drogo de ut med hjälm och blågult bälte. Jag skriver drogo, och det menar jag också, ty redskapsvagnen vid kungsholmsstationen drogs av två man, under det en tredje sköt på, och man kan förstå jublet hos alla småungar, när den vagnen kom rullande i kort galopp på Fleminggatan, ty här kunde de hänga med."

Adolf Stensiö berättar gamla minnen i boken Kungsholmen vid sekelskiftet från 1943 (s. 170-171).