Denna bok väckte uppseende när den kom ut i början av 1800-talet. Den skildrar människor i Stockholm som festar och lever livets glada dagar. Författaren hade säkert riktiga människor i tankarna, men namnen är påhittade.
Speciellt var det skildringen av den så kallade Uggleviksbalen som blev uppmärksammad. Uggleviks hälsokälla var en brunn på Djurgården där man drack vatten, enligt tidens sed. Men man roade sig också i samband med brunnsdrickandet. Eftersom Ugglevikens hälsokälla inte hade någon byggnad lämplig som festlokal så höll man till på "Claes på Hörnet".
För oss kan boken kanske tyckas oförarglig, men samtiden chockades över beskrivningen av att "alla" släpptes in på festerna. Naturligtvis också att man drack alkohol och festade rejält. Boken blev för mycket för Elias Emanuel Mallén. Han var "ordinarie brunns-fiskal" på Uggleviks hälsokälla i början av 1800-talet. Han skrev en försvarsskrift för att rädda brunnens (och säkert sitt eget) rykte. Se länken till denna här nedan.
