Fornlämningen inventerades: 1927, 1951
Utgrävningsår: 1971.
Typ av fornlämning: Gravfält och boplats
Datering: Romersk järnålder ; Vikingatid
Antal anläggningar: 38 undersökta

Ur: Gravfält 143, Spånga, Hansta. Arkeologisk rapport. SSM 1971.

På grund av planerad bebyggelse i området genomfördes en undersökning av den sydöstra delen av gravfält 143. Det var beläget ca 600 m SO om Hägerstalunds gård och omedelbart NV om Norrviksvägen. Undersökningen omfattade en yta av 3500 kvm. Gravfältet var beläget på en skogsbevuxen bergsrygg som sluttade mot NO och SO. I SSO avgränsades gravfältet av ett stup mot Norrviksvägen, i V och SV förekom moränras som gränsade till åkermark, i NV skog och i NO skog och en dalsänka. Moränras förekom även över gravfältet. Flera anläggningar var anlagda runt större block. Vid Riksantikvarieämbetets inventering över Spånga sn 1927 och 1951 registrerades totalt ca 30 fornlämningar. 20 av dessa var belägna i den sydöstra delen. Vid undersökningen framkom 40 anläggningar av vilka två senare utgick. Av de resterande 38 var 32 stensättningar och sex härdar. Samtliga gravar utom en innehöll begravningar, 26 i form av brandgravar och 5 skelettgravar. Samtliga anläggningar borttogs efter undersökningen.