Med ångbåt längs Mälaren
I början av 1800-talet började man experimentera med att driva fram båtar med ångkraft.
Engelsmannen Samuel Owen (1774-1854) gjorde 1816 ett första försök med en ångdriven båt. Han kallade båten för "The Witch of Stockholm", men den gick även under namnet "Stockholmshäxan". Men provturen gick inte som väntat. Flera konstruktionsfel upptäcktes.
Två år senare, 1818, sjösatte Owen en annan ångbåt med namnet ”Amphitrite”. Det blev Sveriges första ångbåt som sattes i trafik mellan Stockholm och Drottningholm.
Några år senare fanns flera ångbåtslinjer som gick mellan Stockholm och städer runt Mälaren. De kunde transportera både varor och passagerare. Tack vare ångbåtstrafiken fick huvudstaden tillgång till mjölk, grönsaker, fisk och annat från landsbygden. Ångbåtslinjer ut till skärgården sattes också in. Turismen började också i viss mån ta fart.
Under 1930-talet började bussar och lastbilar ta över transporten av varor. Efter andra världskriget blev det både snabbare och billigare att frakta varor landvägen och de flesta ångbåtslinjer lades ner. Några få av de gamla Mälarångarna går ännu kvar i trafik. S/S Mariefred (byggd 1903 vid Södra varvet i Stockholm) har trafikerat samma sträcka – Stockholm – Enhörna – Mariefred, sedan 1903.
Den här skissen/ritningen från 1816, signerad Olof Häggström, är troligtvis en ritning på "Stockholmshäxan" eller möjligen till en annan av Owens tidiga försöksbåtar. Ritningen visar ett segelfartyg, men på ritningen finns svaga blyertslinjer som markerar en skorsten och propeller.
På ritningen står: "Ritning till en skonert som kommer att drivas fram genom Eld- och Luftmaskin samt Segel."
