Under sin 40 år långa karriär var hon med och skapade yrket scenograf, banade väg för andra filmarbetare och inspirerade filmindustrin internationellt. 1960 hade hela 19 långfilmer premiär där Bibi Lindström var arkitekten bakom den värld som biobesökarna klev in i. Vid sin pensionering hade Lindström ända sedan år 1932 arbetat som filmarkitekt i över 150 filmer, kanske ett oslagbart rekord.
Har du också spenderat en kväll i baren, en natt på dansgolvet eller en hotellfrukost i restaurangen? Vid Berzelii park i centrala Stockholm nära Dramaten, Norrmalmstorg och vattnet vid Nybroviken ligger Berns Salonger, dit stockholmarna vallfärdat för att roa sig sedan 1800-talet. Här startar vår berättelse om arkitekten som lade grunden för ett helt nytt yrke i filmindustrin – scenografen.
Skapade för film, teater och utställningar
I den enda filmen där Bibi Lindström själv var regissör förevigades nämligen ett dygn på Berns 1943, men som filmarkitekt var hon med och skapade över 150 filmer under hennes år på Europafilm och Sandrew-ateljén, flera tv-produktioner och scenografier till pjäser vid bland annat Dramaten i Stockholm.
Förutom teater och film arbetade hon med dekorativa uppgifter inför Stockholmsutställningen 1930 och hon tilldelades första pris i en tävlan om dekoreringen av New York-utställningen 1938 som ledde till att hon var sysselsatt i New York i slutet av 1930-talet. Lindström utbildades inom arkitektur och dekoration både på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan, samt vid München Lehrwerkstätten.
Lade grunden för ett helt nytt yrke – scenografen
Som en av de första arkitekterna i den svenska filmbranschen var Bibi Lindström med och skapade yrket filmarkitekt – det som idag kallas för produktionsdesigner eller scenograf. Liksom i andra tekniskt orienterade branscher intogs ledande positioner allt som oftast av män, och Lindström var länge ensam kvinna i sin yrkesroll. Lindström var en pionjär inom filmindustrin, både genom sin verkshöjd och mängden filmmiljöer hon skapade.
Om Kvinnans Plats
I Kvinnohistoriskas poddserie Kvinnans Plats hör du berättelser från förr där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser.
Om avsnittet
I avsnittet intervjuar radiojournalisten Klara Fredén professor emeritus i filmvetenskap Tytti Soila som ägnat sitt yrkesliv åt att forska om kvinnor som befunnit sig både framför och bakom kameran. Den här berättelsen är framtagen i samarbete med Svenska Filminstitutet, Nordic Women in Film och Filmarkivet.se. Producerad av Soundtelling.
Kvinnohistoriska
Kvinnohistoriska är ett innovativt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad. De tillgängliggör forskning om kvinnors villkor i historiska skeenden, och arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt.
