Självporträtt av skeppsgossen och konstnären Per Wilhelm Cedergren (1823-1896). Per Wilhelm växte upp som en fattig pojke på Skeppsholmen. Hans far var block- och svarvarmästare vid örlogsvarvet. Familjen bestod av sju barn och vindsrummet de bodde i var kallt och dragigt och familjen sov direkt på golvet.
Skeppsgosse nr 28
När Per Wilhelm var nio år skrevs han in som skeppsgosse. Från 1685 till 1939 värvades barn till flottan som skeppsgossar. Det var ett sätt att utbilda unga pojkar för ett militärt liv till sjöss. Det var hård disciplin och många rymde. Per Wilhelm har målande beskrivit både i text och bild hur han som skeppsgosse frös, svalt och fick stryk.
Lärling på varvet
När Per Wilhelm var 18 år dog hans far och han skrev in sig som timmermanslärling på varvet för att hjälpa till med familjens försörjning. Arbetet var hårt och lönen knapp. Han började nu också teckna och måla.
Livet som konstnär
Folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren (1813-1899) besökte hans hem och såg då en tavla på väggen som Per Wilhelm målat. Mandelgren som hade startat ”Söndagsritskola för hantverkare” (som senare kom att bli Konstfack) erbjöd Per Wilhelm gratis undervisning i skolan i tre månader. Nu fick han kontakt med konstnärer och en ny värld öppnade sig.
Han tecknade framför allt skepp och båtar i Stockholm i olja, pastell och akvarell, men även livet som skeppsgosse.
Kungen, Karl XV, köpte flera av hans verk och även en liten gård åt honom vid Drottningholm. Där tillbringade han sina dagar på ålderns höst. När Cedergren dog i sjuttioårsåldern, 1896, var han en välbeställd konstnär, men glömde inte sin fattiga barndom.
