Föremål

Brandgrav, anläggning nummer 7, fornlämning RAÄ 143 i Spånga socken

Fornlämningen inventerades: 1927, 1951
Utgrävningsår: 1971
Typ av anläggning: Brandgrav
Datering: Förhistorisk tid
Antal fynd:13

Ur: Gravfält 143, Spånga, Hansta. Arkeologisk rapport. SSM 1971.

Anläggningen syntes före undersökningen som en rektangulär, 4 x5 meter stor och 0,5 meter hög, övertorvad förhöjning med ett fåtal ca 0,2-0,4 meter stora stenar synliga i ytan.

Stensättning, rektangulär, 4 x 5 meter stor och 0,5 meter hög, med klar begränsning. Anläggningen var uppbyggd av 0,1-0,5 meter stora stenar lagda i 1-2 skikt med mylla mellan stenarna. Botten utgjordes av pinnmo. Större delen av anläggningen täcktes av ett 2,75 x 3,5 meter stort och ett 0,2 meter djupt brandlager som innehöll keramik, bränd lera, brända ben och kol. Under brandlagret påträffades spikar av järn och keramik. I den SO delen av anläggningen låg en 0,5 x 0,75 meter stor och 0,11 meter djup koncentration av keramik, harts och brända ben.
Anläggningen överlagrade i södra delen en härd, A61.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Gravfält och boplats (romersk järnålder ; vikingatid), fornlämning RAÄ 143 i Spånga socken, Akalla

Gravfält och boplats (romersk järnålder ; vikingatid), fornlämning RAÄ 143 i Spånga socken, Akalla