I den här skriften berättar Margaretha Meijer hur hon under flera års tid blivit grovt misshandlad av sin man körsnären Johan Anders Schmidt. Paret gifte sig 1728 och de första två åren präglades av mycket "gnag och hårda ord" och misshandeln började helt plötsligt en torsdag 1730.
Meijer skriver: "Klåckan 10 om aftonen/.../då kom han in, helt tyster och öfwerfoll mig med hugg och slag utan at tahla mig ett ord till, första slaget på wänstraarmen med sin spanskrör, och sedan i ansichtet och hufwudet och hela min krop."
Margaretha Meijer får senare klart för sig att misshandeln beror på mannens svartsjuka. Johan Anders Schmidt tror att hon varit intim inte bara med hans egen 70-årige far, utan även hans bror. Det upprepade våldet föregås ofta av aggressiva verbala utfall från Schmidt:
"hafwer du icke legat hos min fader, hafwer du icke legat hos min broder, eller wad wille den och den som war i boden då och då el förbi gek och såg på tig, ia du skalt säga för mig, hafwer icke du till at giöra med sielfwa den onda, bekän för mig allenast iag wet endå at dett är i sanning"
Skriften som av allt att döma är skriven av Meijers hand, är en inlaga tänkt att användas i en rättegång i Södra förstadens kämnärsrätt. De fjorton sidorna är tolkade i Transkribus och med hjälp av medlemmarna i Facebookgruppen Vi som älskar äldre handskrift.
