När friluftsmuseet Skansen öppnade år 1891 var den samiska delen en av de stora ”attraktionerna”. En samisk familj anställdes och det gick bland annat att besöka dem i en uppbyggd kåta och dricka kaffe och lyssna på jojk. Skansens chef, Artur Hazelius, beskriver några av villkoren för samerna:
…måste vara absolut nyktra och riktigt välkända samt se hyggliga ut – således vare riktigt presentabla ”för konungar och furstar” och göra sin nation heder. De familjer där unga snälla flickor finnas, föredraga vi framför gossar, då de förra bättre kunna hållas reda på, samt kunna deltaga i folkdanserna.
Den samiska kulturen finns fortfarande representerad på Skansen, men numera handlar det inte om en exotiserad uppvisning utan om en samverkan mellan museet och de samiska organisationerna.
Kapitlet innehåller flera foton och andra bilder samt en karta över Skansen år 1903. 20 sidor.
Utdrag ur Fataburen 2008, För Sápmi i tiden. – 2008. – S. 138-157
Ange titel, författare, utgivningsår och bokförlag om du vill göra en källhänvisning till boken. Om du vill använda Stockholmskällans beskrivning av ett litteraturtips som källa ska du skriva ut länken i webbläsarens adressfält och datumet du var inne på sidan. Exempel: Hämtad från Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31292 Hämtad 2023-06-12
Författare
-
Utgivningsår
2008
Utgiven av
Nordiska museets förlag
ISBN-nummer
Stockholms stadsbibliotek
ISBN 978-91-7108-523-8 ; ISBN 91-7108-523-
Via länkarna på sidan ser du på vilka bibliotek och skolbibliotek boken finns att låna. Har du frågor eller synpunkter angående litteraturtipset ska du kontakta Stockholms stadsbibliotek.
Du som vill använda text, omslagsbild eller annan information från de verk Stockholmskällan tipsar om behöver kontakta respektive förlag. Undantag: Publicerad text blir upphovsrättsligt fri 70 år efter författarens död.
