I Stockholms domkapitel (eller Consistorium), stadens högsta kyrkoöverstyrelse, hanterades många familjerättsliga fall. Det här är protokollet från deras möte den 13 juli 1743. Som punkt 6 på dagordningen står konflikten mellan komedianten Jean de Delperget och Margareta Heidegerin. de Delperget vill inte gifta sig med Heidegerin - trots att Svea hovrätt beslutat att han måste göra det.

Protokollet transkriberat:

Uppå undfången tilsägelse instälte sig Comedinaten Jean de Delpergat och Margareta Heidegerin, tå thessa personer, i anledning af höglofl. Kongl. Svea Hofrätts utslag under d 25 april nästledne, hvaraf en del, berörande thetta ärendet, nu för them uplästes, blef tilfrågade om the icke til följe af välbemälte resolution, ville låta thet them ådömde ägtenskap, genom vigsel vinna thes fullbordan? Delpergat svarade, at han, hvad thenna puncten i ofvanbemälte dom vidkommer, genom underdånig supplique, hos hans Kongl. Maytt, om nådig ändring therutinnan anhållit. Frågades vidare,

s. 176

om han tå intet är sinnad at låta sig med Heidegerin sammanviga, med hvilken han likväl i så många år lefvat tilsamman, såsom sin äkta hustru? Delperget at han aldrig låter sig thertil beqväma; utan är han nögd at heldre dö, eller undergå hvad torturer man hälst vid honom pålägga; hvaruppå och som thessa personer i allehanda oanständiga utlåtelser emot hvarannan utbrusto, gjordes them alfvarsam åtvarning at vakta sig för sådant, tå Delperget bad om tilgift och ursäktade sig thermed, thet hans vidrighet til Heidegerins person är så stor at han ej kan anse henne, utan at bloden tillika hos honom uprönas; betygandes tillika, at han

s. 177

allenast söker härmedelst at frälsa sin siäl; men frågar ej efter, huru man marterar hans kropp. Kyrkioherden herr Doctor Kiörning berättade, huruledes Delpergat och Heidegerin,  hvilken senare herr Doctorn tå för Delpergats hustru ansedt, ej allenast för 4 år sedan hos honom öfver hvarannan sig besvärat, som likväl blifvit til godo stält, utan äfven Delpergat thenna gången varit hos herr Doctorn, tå välbemälte herr Doctorn vidlyfteligen och länge talt med honom härom, samt alfvarsamt förehållit honom at han borde gifta sig med Heidegerin, och således reparera then oordning som tilförne them emellan förelupit, men har dock, oaktat alla föreställningar, ingen

s.178

ting kunnat uträtta hvarföre och som ej eller Consistorium på något sätt kunde förmå Jean de Delpergat, at genom vigsel låta thet honom ådömda egtenskap med Heidegerin vinna sin fullbordan, utan han enständigt förblef vid sit vägrande, jämte förmodan at hos hans Kongl. Maytt vinna en nådig ändring härutinnan; altså fant Consistorium nådigt at remittera thetta mål til Kongl. Slotts Cancellie, som lärer utfinna medel, huruledes herr Delpergat, på lagligit sätt må kunna tillhållas, at efterkomma höglofl. Kongl.hofrättens öfver honom i thetta mål fälta utslag. Och som man tillika fått ärfara, thet Delpergat ännu skulle lefva tilsamman med

s.179

Enkan Magdalena Frisk; ty tilsades han alfvarligen at afhålla sig therifrån; men förebar til sin ursäkt, at om icke han hade någon som drog e omsorg för sig, skulle han förgås, och ther har han sin subsistance och omvårdnad.