Karl Johan Lidberg anklagades 1922 för 48 olika bedrägeribrott vid ett och samma tillfälle. Han skrev ett brev till rättens ledamöter där han försökte förklara sitt handlande. Brevet lyder:
”Till Rådhusrättens 5te avd.
Med anledning av åklagarens yrkande vid förra rättegångstillfället, får jag härmed framhålla följ: Då jag i maj mån föregående år erhöll 2 listor från föreningen Rädda barnen samt 2 do från Hjälpkomitén för Sibiriska krigsfångar var det min uppriktiga mening att till det goda ändamålet insamla medel då jag själv genom mitt inträde i Svenska Röda Korset ingått i en sådan institution som är intresserad i samma slags välgörenhet som nämnda föreningar. Att jag kom att förskingra dessa penningar berodde nog på att jag ej under nära ett år jag innehaft listorna blivit påmind att redovisa då jag med anl. av detta såg att det ej var så brådt utan att jag vid tillsägelse om redovisning skulle kunna skaffa medel till detsamma. Åklagarens yrkande om att jag skulle bliva dömd för bedrägeri för dessa listor vill jag på det bestämdaste bestrida då jag på fullt laglig väg erhållit dem å respektive föreningars kontor. De fyra listor jag erhållit genom att rekvirera dem i ett fingerat namn är ju visserligen bedrägeri men anser jag den rätta målsägaren däri Svenska Hjälpkomitén för Krigsfångar och ej de personer som å dessa listor tecknat bidrag då det även varit min mening att redovisa även för dessa listor och erbjöd jag mig i kriminalpolisen att göra detta men vägrades det mig.
Ang. åklagarens yrkande om straff för jag burit Röda Korsets uniform vill jag även på det högsta bestrida detta då jag eller annan som läste samma kurs som jag i sjukvård, då vi erhöll märkena till uniformen ej fingo någon tillsägelse om att vi ej fingo bruka densamma när som helst.
Att jag ej velat leva av bedrägerier visar bäst de många sysselsättningar jag haft då jag tillgripit vad arbete som helst för att slippa gå sysslolös. Även beder jag att få framhålla att jag på 18 år endast en gång blivit ådömd straff näml. 1918 2 mån. straffarbete, samt att jag ej misskött mig under den tid jag varit vid Röda korset visar medf. betyg.
Till sist anhåller jag att om möjligt straffet måtte bliva enkelt fängelse.
Stockholm 7 Mars 1921
Carl Johan Lidberg”
