Läs skylten
Text
Författare: Stockholms stadsmuseum. Stadsmuseet i Stockholm

Långbro gård

(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid fornlämningen)

Gården omnämns redan på 1500-talet. På 1680-talet brann huvudbyggnaden ner, men kom att byggas upp på nytt avägaren häradshövdingen Erik Rosenholm. Runt år 1700 stod herrgården klar i den för tiden moderna karolinska stilen. Huset har kvar sin tidstypiska takkonstruktion. Vid mitten av 1800-talet tillkom den breda frontespisen (utskjutande mittparti ) på husets framsida.

Gårdens ägor var mycket stora och omfattade all mark från Solberga ända ner till Långsjön. Flera torp och gårdar ingick i ägorna. Till gården hörde två flyglar och två små paviljonger och många ekonomibyggnader, som till stor del fanns kvar in på 1950-talet. Idag återstår endast den norra flygeln. År 1866 köpte Alfred Söderlund Långbro gård. Han kom med tiden att kallas ”Långbrokungen”. I början av 1900-talet startade han den stora utförsäljningen av herrgårdens markområden. Mark såldes till Stockholms stad för bygget av Långbro sjukhus. Stora arealer såldes till L.M.Ericsson och till bygget av Långbrodals villaområde. Långbro gård ägs idag (texten skrevs 2003) av Stockholms stad och fungerar som privatbostad.

Vildtulpanernas trädgård
Till gården har det tillhört olika trädgårdsanläggningar från olika tidsepoker, här fanns med största sannolikhet en barockträdgård. Idag ser vi rester av den engelska park som anlades nordväst om huvudbyggnaden vid slutet av 1700-talet av riksrådet Joachim Beck-Friis som då ägde gården.

Norr om huvudbyggnaden ligger fruktträdgården, med flera gamla äpple och päronsorter. Huvudbyggnaden inramas av en vacker askallé som tidigare var hamlad (beskuren). Flera av askarna har en ansenlig ålder, drygt 240 år har dokumenterats i en stubbe. I parken gömmer sig sällsynta botaniska skatter. En av dom, vildtulpanen, Tulipa Sylvestris, en redan på 1600-talet odlad tulpan, har på Långbro gård en av sina största växtplatser i Sverige. Den blommar i maj.

En gammal form av vårkrokus, Crocus Vernus, håller sig också kvar i trädgården och bildar blommande mattor varje vår. Krolliljan är en annan art som växer i stora bestånd runt herrgården.

Trädgården är i sitt slag en mycket skyddsvärd miljö. Detta innebär att man inte får plocka blommor och bör visa största möjliga hänsyn.

Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseet skyltar i första hand fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden. Undantagvis skyltas också vissa torp och äldre gårdar.

Ansvaret för skyltarnas skötsel ligger på respektive stadsdel.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad