(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid fornlämningen)
Här i skogspartiet ligger ett gravfält från yngre järnålder (550 – 1050 e Kr). Platsen benämns som "Komötet".
Gravfältet har ca 20 gravar. Det är 4 högar, 12 runda och en rektangulär stensättning samt två så kallade treuddar, tresidiga stensättningar med insvängda sidor. Treuddar uppträder ofta på gravfält, som är från yngre järnålder tillsammans med stora högar. De anses speciella och saknar ibland gravinnehåll. Den ovanliga formen kan kanske ha en symbolisk betydelse.
Gravfältet bör ha tillhört bebyggelse som funnits på platsen under den yngre järnåldern innan den medeltida gården Stora Ängby, skriftligt belagt först 1315, tillkom. Från den förhistoriska gården har de levande haft ögonkontakt med de döda i gravarna här på höjden, en symbolisk placering!
1939 röjdes gravfälten 63 och 64 och 2 av gravarna, nr 17 och 22, undersöktes och återställdes. I högen nr 17, låg troligen en kvinna begravd med bland annat pärlor som gravgåvor. Hon hade bränts och hennes ben låg samlade i ett lerkärl. Sannolikt är alla gravarna brandgravar.
I Komötets östra del ligger även ett gårdsgravfält (RAÄ 64) med ca 10 gravar, varav 3 högar och 6 stensättningar. På höjden norr om gravfält 63 finns ett tiotal stensättningar som kan dateras till äldre järnålder eller yngre bronsålder (1000 f Kr – 550 e Kr).
Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseets skyltar finns i första hand vid fornlämningar, kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden samt vid vissa torp och äldre gårdar.
Ansvaret för skyltarnas skötsel ligger på respektive stadsdel.
