En flicka i 10-årsåldern står i en korsning av två gatstensbelagda gator. Den större gatan kantas av låga hus av trä och sten. Flickan är finklädd och klädena ser ut att vara från sekelskiftet 1900.
Foto

Östgötagatan 29-23 norrut från Tjärhovsgatan

 

Vad tittar hon på, flickan? Kanske ser hon sig bara om innan hon går över gatan. Kanske blickar hon mot gymnastiksalen, fyra hus bort med spetsigt tak, som har uppförts här på Östgötsgatan för Katarina allmänna läroverk. Eller mot huset i hörnet? Det som snart ska försvinna och ersättas av ett större av sten.

Vi står i korsningen av Östgötagatan och Tjärhovsgatan något av åren runt sekelskiftet 1900. Vi vet att bilden tas senare än 1880, för då byggdes gymnastiksalen. Vi vet att bilden tas före 1910, för då började det nya flerfamiljshuset som saknas i bild att byggas. I fonden syns Mosebacke torg där Östgötagatan har sin början.

Vad kan vi utläsa om ett gathörn för 120 år sedan utifrån en ögonblicksbild? Vi ser att stadsdelen har kvar mycket av sin småskaliga bebyggelse. Att bilar, förstås, lyser med sin frånvaro. Att bilden kanske är tagen på en söndag eftersom flickan är så finklädd? Och. Vi kan gå till Stockholms adresskalender för år 1900 och kika på vilka som då bodde i 29:an på hörnet. Där har vi dem: en ingenjör Bergström, urmakaren Göther, plåtslagaren Hedberg, den före detta läraren Nordensson, en byggmästare och inte mindre än tre änkefruar. 8 personer som delar bostadsadress och bakgård.